tisdag 19 april 2011

Didaktiskt seminarium!

I dag har varit en händelserik dag där vi delat med oss av tips och ideer på aktiviteter som vi kan göra tillsammans med barn.

Här är min grupps (B6 )momentplanering:




Vad:
En musiksamling som riktar sig emot barn i förskoleklass och där den röda tråden är bokstäver. De moment som barnen kommer att få göra är instrumentval och instrumentspelande samt en musikrebus. Sist skall vi lugnt läsa en bokstavs-vers för barnen när de ligger och vilar på golvet, detta blir alltså ett avslappningsmoment.

Hur:
Vi kommer att samla barnen i en ring på golvet. Vi har förberett bokstavskort med 8 olika bokstäver på, vilka representerar första bokstaven i alla barnens namn. Bokstäverna har vi på förhand tagit ut och de är: A, E, I, K, L, M, S, T. Utefter den bokstaven vi visar upp kommer barnen att få välja varsitt instrument från en korg. I korgen har vi lagt 7 olika instrument, 3 av varje sort. Detta för att smidigt bilda smågrupper till nästkommande moment, musikrebusen. Barnen kommer att få spela på sitt valda instrument då någon bokstav från deras namn visas upp. Detta har vi förberett med fyra bokstavskort med olika bokstavskombinationer, dessa är MEL, ARS, KTI och ett kort där alla får spela. För att barnen skall få prova på att spela på fler än ett instrument kommer de att få skicka vidare sitt instrument ett steg åt höger i ringen, detta kommer att ske några gånger. Låten som vi tänkt spela i bakgrunden till detta moment är ”ABC” med Anna Book.

Barnen är nu uppdelade i 7 smågrupper utifrån vilket instrument de har och får i tur och ordning lägga tillbaka detta i korgen samt hämta papper och penna till nästa moment. Vi kommer att ha en musikrebus där barnen skall gissa bokstav utifrån en vers ur Majas alfabets-sång. Vi kommer att spela en vers i taget och samtidigt visa upp tillhörande bild. Vi har på förhand tänkt ut ett ord och kommer att spela verserna i ordning så att de bildar det ordet. När vi spelat alla verserna så kommer vi att diskutera tillsammans med barnen vad de fått fram för bokstav och hur de tänkte. Vi skriver upp bokstäverna på tavlan så att alla kan se ordet tydligt.




Avslutningsvis kommer vi att ha ett avslappningsmoment där barnen får lägga sig på golvet och höra på samma verser som var i rebusen men denna gången upplästa av oss med instrumentell lugn musik i bakgrunden.

Varför:
Vi vill uppmärksamma barnen på vilken bokstav deras namn börjar på och vilka fler bokstäver de har i sitt namn. Syftet med detta moment är även att dela in barnen i smågrupper varpå vi valt att ha 7 olika instrument med 3 av varje. Vi vill att barnen skall få känna rytm och känslan av att själv vara med och skapa musik. Uddén (2004, s. 69) lyfter att då barnen själva får vara med och skapa musik, genom att bland annat spela instrument istället för att enbart lyssna till musik, så stimuleras hela hjärnan vilket författaren ser som nödvändigt för barn. Genom att byta instrument med varandra tror vi att barnen tränar sig på att få lämna ifrån sig sitt instrument samt att få prova något de själva inte valt eller inte fått möjlighet att välja då det redan var upptaget. Vi har valt att ha olika bokstavskombinationer för att inget barn skall behöva spela själv, detta tror vi skapar trygghet i gruppen.

Vi vet att alla barn i vår klass är duktiga på bokstäver men annars är det viktigt att se till att barnen kompletterar varandra kunskapsmässigt i de sammansatta grupperna. Vi vill att barnen skall träna sin samarbetsförmåga vilket Uddén (2004, s. 70) styrker då musik är ett bra arbetssätt och metod för att nå detta. Vidare står det även i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (2006, s. 9) att vi pedagoger skall sträva efter att barnen i samspel med andra lär sig ta hänsyn och visa respekt. Vi vill även att barnen skall träna sin koncentration och lära sig att lyssna aktivt på texten i musiken. Vi menar att barnen i detta moment tränar skriftspråket och sitt ordförråd. Barnen får även öva sig att prata inför grupp och sätta ord för sina åsikter då de får förklara hur de tänkt. Enligt Lpo94 (2006, s. 10) skall vi sträva efter att barnen lär sig att lyssna, diskutera och argumentera. Vi kommer även att föra ett metakognitivt samtal med barnen angående versernas innehåll. Denna typ av kommunikation och interaktion där barnen är delaktiga är enligt Pramling (2008, s. 57) den absolut viktigaste faktorn för barns lärande. Vidare beskriver författaren vikten av att barnen känner sig bekväma och att pedagogens attityd är tillåtande och öppen. Författaren menar även att vilka frågor vi som pedagoger ställer och hur vi sedan tolkar dessa är avgörande för hur kommunikationen kommer att utvecklas. Att kunna ta ett barnperspektiv är även det enligt författaren en förutsättning för att kunna föra dessa metakognitiva samtal.

I vår avslappningsövning kommer barnen att få höra samma verser som i rebusen igen, fast denna gång upplästa med instrumentell, lugn musik i bakgrunden. Detta tror vi är en bra återkoppling för att lämna plats till reflektion hos barnen. Enligt Svensson (2005, s. 12) är det ett bra sätt att förbereda barnen för läs-och skriv inlärning genom språklekar. Vidare menar Svensson att lek med språket i olika former ökar barnens språkmedvetenhet. Detta har vi tänkt på i vår didaktiska planering då vi gett barnen möjlighet att både lyssna till ord i sång och i tal, skriva, diskutera samt få förtydligat med visuella bilder. I Läroplanen för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010, s. 7) beskrivs att barnen tillägnar sig kunskap genom lek. De lär sig även genom att samspela med andra då de iakttar, samtalar och reflekterar.

DE ANDRA GRUPPERNA:

En av de andra grupperna hade Astrid Lindgren-tema och började sin aktivitet/samling med att presentera kända barnvisor omgjorda till rock-varianter. Vi spelade luftgitarr och rockade loss! Kul! Pippi kom inhoppandes och drog även hon i gång en rockvariant av hennes låt. Sedan sjöng vi "vick på rumpan-affär". Emils pappa kom och jagade stackars Emil runt i salen och det var som en show att titta på!




Nästa grupp började med en sång om sinnerna (Mora träsk med "sätt ett finger") och rörelser till. Sedan fick vi göra en rolig lek där två "barn" fick gå ut medans två andra barn gömde ett par nycklar i salen. När barnen kom in för att leta skulle vi andra (som för övrigt satt i en ring) spela på våra instrument...svagt om de var långt ifrån nyckeln och starkt när de var nära. Vi gjorde även en övning där vi blundade och lyssnade efter vart olika ljud kom ifrån. Vi fick avslutningsvis sitta i en ring med varsitt instrument och en började spela en snutt som vi andra sedan skulle härma.


Tredje gruppen hade en "musik-påse" där en och en fick ta upp en lapp med en symbol på som visade en sång som vi sedan sjöng tillsammans. Vi delades in i grupper om 4 och 4 och fick varsitt "hemligt" djur tilldelat oss, vilket vi sedan skulle gestalta utan ord inför de andra.Vidare skulle vi även gruppvis välja en typ av instrument som vi tyckte representerade vårt djur. Vi sjöng en sång tillsammans men där refrengen skulle spelas och sjungas av den grupp vars djur kom upp i sången...roligt!




Fjärde gruppen drog i gång med Lejonkungen-sången och instrumentspel till. Sedan kom en fartfylld rörelseaktivitet till Shakira med "Waka waka". Vidare gjorde vi "5 elefanter balanserade", där vi stod i ett led och en började i takt till musiken att balansera på ett utlagt hopprep. Sedan skulle den personen hämta fler elefanter allt eftersom. Massage-saga avslutade denna samling!

Sista gruppen började med en fiskedam med "sång-fiskar" där vi även där sjöng den aktuella sången tillsammans. Vi gjorde "hunden och benet", där vi satt i en ring och en gick utanför med ett hundben som skulle placeras bakom någon i ringen. När benet var på plats skulle alla se efter om något ben låg bakom ryggen. Den personen skulle springa runt cirkeln och hinna före den pesonen som placerat benet tillbaka till den lediga platsen i cirkeln...väldigt kul men stressande! Vi gjorde sedan en lek där en skulle trumma på en trumma och säga snabbt saker som kunde flyga. När vi hörde det skulle vi hoppa på stället. Ibland kunde personen säga ett ord på något som inte kunde flyga och den som då hoppade av bara farten fick ställa sig utanför ringen. Avslutningsvis var det en massage-saga...underbart!




EGNA REFLEKTIONER:

Roligt med dessa seminarium där vi studenter får möjlighet att testa praktiskt våra teoretiska kunskaper och även göra fel. Vi får erfarenhet av ledarskap samt planering. Självförtroendet växer ju säkrare man känner sig och det är viktigt att kunna bjuda på sig själv i en barngrupp om man förväntar sig det av barnen! Jag har lärt mig att planering av smidiga gruppindelningar av barnen samt smidiga övergångar mellan olika aktiviteter eller moment är A och O.

torsdag 7 april 2011

Vår färdiginspelade låt!



Den gröna draken by sannacharlott

Låt oss presentera The B6-group med låten The green dragon!

Refr.
C F
Jag är den gröna draken
C F
den fina gröna draken
C F
hej här kommer draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom


C F
Jag har stora fötter
G C
Och en svans med massa taggar
C F
Röd ballong i handen
G C
Det är också vad jag har
Am Em
Den har jag fått av Stina
F C
Den söta och den fina
C F
Hon har stora fötter
G C
Precis som lilla jag

Refr.
C F
Jag är den gröna draken
C F
den fina gröna draken
C F
hej här kommer draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom


1.
C F
Jag har vart på disco
G C
Där vi dansa och hoppa
C F
Åt en massa popcorn
G C
Och svängde hit och dit
Am Em
Där dansa jag med Stina
F C
Den söta och den fina
C F
Hon åt en massa popcorn
G C
Precis som lilla jag



Refr.
C F
Jag är den gröna draken
C F
den fina gröna draken
C F
hej här kommer draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom

C F
När jag var på vandring
G C
Och kom till stora ängen
C F
En farlig otäck fjäril
G C
Kom flygande mot mig
Am Em
Då sprang jag hem till Stina
F C
Den söta och den fina
C F
Hon för mig förklara
G C
Att fjärilar är bra


Refr.
C F
Jag är den gröna draken
C F
den fina gröna draken
C F
hej här kommer draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom
C F
Jag är den gröna draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom


The B6-group in action...






söndag 3 april 2011

Studiebesök 1 och 2

Jaha...så var det semester i Branäs med lite barnens After Ski! Tyvärr är filmsnuttarna på tvären!



Första klippet visar hur snabbt barnen lever sig in i vad som händer på scen och glömmer allt annat runt omkring. De bara måste haka på...går inte att sitta stilla och titta på när någon gör dessa rörelserna!


I det andra klippet kan man tydligt se hur artisterna på scenen upprepar samma rörelser om och om igen och hur barnen utan uppmaningar eller instruktioner hakar på allt eftersom...underbart att se! Skådespelarna har verkligen lyckats fånga barnen och smittat dem med sin glädje på scen och sin entusiasm.


Mitt andra studiebesök fick bli när jag skulle hämta min åtta-åriga dotter på fritids. En av pedagogerna sa att jag skulle smyga med henne så skulle jag få se vad Nora och några andra tjejer höll på med. Inne i ett av de mindre rummen hade tjejerna tillsammans gjort en massage-studio. De spelade lugn musik och hade släckt ner och turades om att få ligga på mage på en av de utlagda madrasserna och bli masserad på ryggen. De viskade till varandra.Det var roligt att se att de förstått betydelsen av den lugna musiken och dämpningen av ljuset i samband med massagen.Pedagogerna i skolan har ju verkligen lyckats med att förmedla en känsla och ett samband när de haft massage tillsammans med barnen och som man nu tydligt kan se i deras lek.

fredag 1 april 2011

Seminarium "Konsten att lära barn estetik"

I dag har vi haft seminarium med Gunilla Fihn och här kommer först mina tankar kring den aktuella litteraturen Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans av Ingrid Pramling Samuelsson skrivit (2008).


Enligt Pramling et.al (2008) är det samspel som uppstår mellan barn i deras lek och lärande, oerhört viktigt. Studier visar att barn som skapar tillsammans samtidigt utmanar och inspirerar varandra men även kritiserar på ett sätt som inte pedagogerna gör. Mina erfarenheter från vfu säger även dem att när barnen är aktiva i estetiska sammanhang ger de ofta varandra tips och råd på en nivå där vi pedagoger aldrig befinner oss tillsammans med barnen. Min känsla är att barnen funderar och analyserar över saker som vi vuxna inte ser på grund av stress eller oförmåga att lägga oss på deras nivå. Tyvärr säger också mina erfarenheter att pedagoger i många fall endast bryr sig om slutprodukten och inte ser vikten av själva processen eller resan dit, vilket barnen oftare gör enligt mina erfarenheter. Pramling et.al menar att desto större förmåga pedagogerna har att ta barnens perspektiv, desto större blir då förutsättningarna att förstå deras meningskapande. Jag anser att det är viktigt att vi pedagoger inte enbart hamnar i ”görandet” utan också tar oss tid att diskutera vad och varför tillsammans med barnen. Utmana barnens tankar och synliggöra processen och vad vi gjort!

Författarna diskuterar hur två metoder kan bidra till att utveckla barnens estetiska förmågor. Det första är genom systematisk variation och det andra genom att föra metakognitiva samtal med barnen. Variationen skulle enligt mig kunna vara att låta barnen till exempel få uppleva olika tempo, men för att de skall kunna lära sig att urskilja rytmer och takt krävs det handledning av en pedagog. Det finns beskrivet ett exempel i boken där barnen fick dansa till ljudet av en trumma där pedagogen ändrade takten mellan långsamt och snabbt, vilket skulle symbolisera ett stort och ett litet djur. Det blir här tydligare för barnen att det sker en variation. Det är även viktigt att få in de metakognitiva samtalen, där pedagogen ställer medvetna frågor som får barnen att reflektera. Exempel på frågor i ovanstående fall skulle kunna vara: ”Märkte ni att när vi bytte storlek på djur så ändrade vi också hur fort vi trummade på trumman?” och så vidare. Enligt Pramling et.al (2008) krävs det en stor kompetens hos pedagogen för att få barnen att prata och berätta om sin värld och sina erfarenheter. Det är en utmaning att ha dessa samtal med barnen utan att ställa för mycket ledande frågor eller frågor där man söker ett rätt svar. Här tror jag att den egna barnsynen spelar en stor roll, om man är genuint intresserad av barnens egna tankar. Erfarenheter från tidigare VFU i förskoleklass är att man diskuterar innehåll och svåra begrepp i sagor tillsammans med barnen, annars tror jag att denna typen av samtal är förhållandvis få tyvärr.

Ett begrepp som författarna problematiserar i boken är ”Lärandets objekt”, med detta menar dem vad läraren förväntar sig att barnen skall lära sig och förstå i den pedagogiska praktiken. Du som pedagog måste vara väl medveten om vad du vill att barnen skall lära sig och hur du kan rikta barnens uppmärksamhet mot detta. Mina erfarenheter säger att pedagoger ofta har en massa tips på bra aktiviteter som de gör tillsammans med barnen utan att för den sakens skull ha funderat på vad de vill att barnen skall lära sig eller upptäcka.