Oj, va vemodigt...sista dagen på musikspecialiseringen! Har haft en underbar dag med inspirerande föreläsning om genus och populärmusik av Cissi sedan musikquess! Marie läste även en tänkvärd saga om den lilla pojken som började skolan och många ögon tårades....
Sagan om den lilla pojken
Det var en gång en liten pojke som skulle börja skolan. Det var en mycket liten pojke och det var en mycket stor skola. Han fick gå uppför många trappor och genom en lång korridor för att komma till sitt klassrum. En dag när pojken hade gått i skolan ett tag sa hans lärare:
- Idag ska ni få rita och måla!
- Bra! tänkte den lilla pojken.
Han älskade att rita och måla lejon, tigrar, kycklingar, kor, tåg och bilar. Han tog fram sina kritor och började rita. Men läraren sa:
- Vänta, ni får inte börja än! Och hon väntade tills alla var färdiga att lyssna.
- Vi ska måla blommor, sa läraren.
- Bra! tänkte den lilla pojken. Han tyckte om att måla underbara blommor med sina rosa, orange och blå kritor. Men läraren sa:
- Vänta! Jag ska visa er. Och hon ritade en blomma på tavlan. Den var röd med en grön stjälk.
- Nu kan ni få börja, sa läraren. Den lilla pojken tittade på lärarens blomma. Sedan tittade han på sina egna blommor som han tyckte bättre om. Men det sa han inte. Han bara tog ett nytt papper och målade en blomma som liknade lärarens blomma. En röd med grön stjälk.
En annan dag föreslog läraren att barnen skulle få arbeta med lera. -Bra! tänkte den lilla pojken. Han tyckte om att arbeta med lera. Han kunde göra en massa saker: ormar, snögubbar, elefanter och möss. Och så fort han fick sin lerklump började han forma den.
- Vänta, ni får inte börja än! Vi ska göra en tallrik, sa läraren.
- Bra! tänkte den lilla pojken. Han tyckte om att göra tallrikar. Och han började forma tallrikar i olika storlekar och former. Men läraren sa:
-Vänta, jag ska visa er hur ni ska göra! Och hon visade alla hur man gör endjup tallrik.
- Nu får ni börja! sa läraren. Den lilla pojken tittade på lärarens tallrik. Sedan tittade han på sina egna, som han tyckte betydligt bättre om. Men det sa han inte. Han bara klämde ihop all leran till en klump igen och gjorde en likadan som fröken gjort. Och snart lärde sig den lilla pojken att vänta, lyssna noga, titta uppmärksamt och göra allting precis som läraren hade visat honom och snart kunde han inte göra saker på egen hand längre.
Då hände det sig att pojkens familj flyttade till en annan stad och den lilla pojken måste börja i en ny skola. Denna skola var ännu större än den förra och den lilla pojken måste gå upp för en massa trappor och genom en lång, lång korridor innan han kom till sitt klassrum. Och första dagen som han var i sin nya skola sa läraren:
- Idag ska ni få rita och måla!
- Bra! tänkte pojken och väntade på att läraren skulle tala om för honom vad han skulle göra.
Men läraren sa ingenting utan gick runt och småpratade med barnen. När hon kom fram till den lilla pojken sa hon:
-Vill inte du också måla en bild?
- Jo, sa den lilla pojken. Vad ska jag göra för något?
- Det vet jag inte förrän du har gjort det, sa läraren.
- Hur ska jag då göra min bild? frågade pojken.
- Du får göra precis som du vill, sa läraren.
- Men vilken färg ska jag använda? undrade pojken.
- Vilka färger som helst, svarade läraren. Och hon fortsatte:
- Om alla målade samma saker och med samma färg skulle jag ju knappt kunna se skillnad på era teckningar. Hur skulle jag då kunna veta vem som har gjort vad?
- Jag vet inte, sa den lilla pojken. Och den lilla pojken började måla en blomma. Den var röd med grön stjälk.
Okänd författare
fredag 27 maj 2011
torsdag 19 maj 2011
Långt efter...
Hej!
Igår kväll satt min lilla Sixten (3,5 år) och lekte på golvet i vardagsrummet. Helt plötsligt hör jag hur han sjunger "prinsessan kommer närmare och närmare..." Detta tycker jag var lite häftigt att han kommer ihåg texten och att han uppenbarligen fortfarande har vår föreställning i tankarna. Både Sixten och Nora var med och tittade på vår föreställning men inte storebrorsan Arvid, han har dock fått heeela historien förklarad i minsta detalj av sina syskon. Detta är också roligt att höra på och man inser hur mycket barn snappar upp och hur mycket som fastnar under bara en föreställning. Väldigt bra språkutveckling för små barn att få återge för andra! Väntar bara på cd-skivan nu så vi kan rocka loss lite mer här hemma till dessa underbara drak-låtar!!!
Igår kväll satt min lilla Sixten (3,5 år) och lekte på golvet i vardagsrummet. Helt plötsligt hör jag hur han sjunger "prinsessan kommer närmare och närmare..." Detta tycker jag var lite häftigt att han kommer ihåg texten och att han uppenbarligen fortfarande har vår föreställning i tankarna. Både Sixten och Nora var med och tittade på vår föreställning men inte storebrorsan Arvid, han har dock fått heeela historien förklarad i minsta detalj av sina syskon. Detta är också roligt att höra på och man inser hur mycket barn snappar upp och hur mycket som fastnar under bara en föreställning. Väldigt bra språkutveckling för små barn att få återge för andra! Väntar bara på cd-skivan nu så vi kan rocka loss lite mer här hemma till dessa underbara drak-låtar!!!
måndag 16 maj 2011
Examination musikprojekt!
Efter dagens (och vår allra sista) föreställning fick vi respons av Marie och Mats. Marie tyckte att hon känt ett lugn när hon kom in i dramasalen precis innan föreställningen och jag tror att det var precis så vi kände med! Både Marie och Mats gav oss mycket beröm och var stolta över våra prestationer, vilket såklart kändes enormt skönt! Vi hade en bra diskussion tillsammans i storgruppen och alla kände att vi kommit varandra närmare under dessa sista två veckor. Vi har blivit bättre på att lyssna på varandra (en förutsättning för att lyckas med ett sådant här projekt). Vi har även fått bättre självförtroende och känner att vi vågar mer, det är inte hela världen om det går lite snett! Marie beskrev det som att vi inte längre var EN kör, EN orkester, EN rekvisitagrupp, EN skådespelargrupp utan en helhet som arbetade tillsammans! Allt detta skulle även barnen få med sig under ett sådant här arbete!
Vi diskuterade även hur dramatisering och instrumentspelande är ett bra sätt att få göra sig hörd och uttrycka sig på. Vi pedagoger måste hitta barnens olika sätt att uttrycka "sitt jag". Vi måste erbjuda olika alternativ och lanaler att uttrycka sig på. Vi fick även in många olika ämnen i vårt arbete med detta musikprojekt, så som naturvetenskap, matematik, värderingar, känslor och mycket mer! Jag tror att detta skulle vara ett roligt sätt att lära sig på! Det viktiga är att vi pedagoger erbjuder en miljö där barnen har möjlighet att utvecklas inom musik, bild och drama. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att "Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama".
Vi diskuterade även hur dramatisering och instrumentspelande är ett bra sätt att få göra sig hörd och uttrycka sig på. Vi pedagoger måste hitta barnens olika sätt att uttrycka "sitt jag". Vi måste erbjuda olika alternativ och lanaler att uttrycka sig på. Vi fick även in många olika ämnen i vårt arbete med detta musikprojekt, så som naturvetenskap, matematik, värderingar, känslor och mycket mer! Jag tror att detta skulle vara ett roligt sätt att lära sig på! Det viktiga är att vi pedagoger erbjuder en miljö där barnen har möjlighet att utvecklas inom musik, bild och drama. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att "Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama".
Framförande av musikprojekt!
Oj, nervöst och spännande att se alla dessa förväntansfulla barn (och pedagoger)! Vi kände oss taggade innan första föreställningen och alla gjorde verkligen sitt bästa. Vi fick fin respons av barnen som genast hakade på och levde sig in i berättelsen. Barnen ropade till Drako att inte lyssna på prinsessans dåliga tips och kom med andra sköna kommentarer. Det kändes jätte bra att vi lyckades att fånga deras intresse och kunde hålla kvar det hela föreställningen ut!
Vi hade medvetet skapat lite kontraster mot vad barnen annars är vana vid då vi gjorde prinsessan ond och draken god. Budskapen som var att inte låta någon annan tala om för dig vad du kan eller inte kan utan kämpa mot det du vill och att vara en god vän tyckte vi att vi nådde fram med! Hoppas att vår föreställning kan vara en hjälp för pedagoger i diskussioner med barnen kring dessa ämnen!
Vi hade medvetet skapat lite kontraster mot vad barnen annars är vana vid då vi gjorde prinsessan ond och draken god. Budskapen som var att inte låta någon annan tala om för dig vad du kan eller inte kan utan kämpa mot det du vill och att vara en god vän tyckte vi att vi nådde fram med! Hoppas att vår föreställning kan vara en hjälp för pedagoger i diskussioner med barnen kring dessa ämnen!
Inbjudningarna!
I dag har rekvisita-gruppen gjort färdigt de fina inbjudningarna som skall mailas ut till förskolorna! Snart väntar och längtar en massa barn på att få komma och se vår föreställning! Deras förväntningar samt deras pedagogers förväntningar på oss studenter blev nu mera kännbar!
Planering musikprojekt!
Hej!
I dag började vi på morgonen med att "sjunga upp" lite och öva på sångerna tillsammans i kören.
Efter lunch åkte jag och Anna för att hämta en enorm tub med helium till barnens ballonger...jisses va tung den var!
På eftermiddagen övade vi vidare med vår föreställning och fick även lite feedback av Marie.
Det är tufft att få ihop en föreställning på bara två veckor och imellanåt tar krafterna slut och det känns inte lika roligt! På en förskola kan man inte dra igång ett sådant här stort projekt på så kort tid, då tappar man snabbt barnens intresse! Bättre är att arbeta temainriktat under en betydligt längre period anser jag!
I dag började vi på morgonen med att "sjunga upp" lite och öva på sångerna tillsammans i kören.
Efter lunch åkte jag och Anna för att hämta en enorm tub med helium till barnens ballonger...jisses va tung den var!
På eftermiddagen övade vi vidare med vår föreställning och fick även lite feedback av Marie.
Det är tufft att få ihop en föreställning på bara två veckor och imellanåt tar krafterna slut och det känns inte lika roligt! På en förskola kan man inte dra igång ett sådant här stort projekt på så kort tid, då tappar man snabbt barnens intresse! Bättre är att arbeta temainriktat under en betydligt längre period anser jag!
Didaktiskt paper om musikprojektet!
Didaktiskt paper om musikprojektet
Jag var med i manus och teatergruppen och vi har skrivit om vad, hur och varför man kan arbeta med ett musikprojekt.
Process
Vi utgick från våra egna färdiginspelade sånger och placerade in dem i manuset allt eftersom pjäsens handling växte fram. Vi gick sedan noggrant igenom handlingen i sångerna och ändrade lite i texterna så att de skulle passa in i berättelsen. Under tiden denna process pågick så skrev vi även en lista över rekvisita till pjäsen som vi tillsammans med rekvisita-gruppen gick igenom. Karaktärer valdes i gruppen och de roller som skall spela i pjäsen blev: Presentatör/berättare, den gröna draken, Stina, prinsessan, en fjäril och en sufflös. När handlingen i stort var färdig så skrev vi repliker. Vi diskuterade även hur vi praktiskt skulle kunna utföra scenerna med ändring av rekvisita och klädbyten. Vi har vid flera tillfällen haft stormöten där alla grupper har samlats för att delge varandra en bild av varandras arbeten, detta för att skapa en helhet.
Didaktik gällande musikprojektet
Vårt huvudsakliga budskap med pjäsen vilket vi vill förmedla till barnen är vänskap och känslor. Lpfö-98 (reviderad 2010, s.6) säger att ”barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.” Vi menar att barnen tillåter sig själva att visa starkare och nya känslor när de går in i en roll. Detta anser vi kan hjälpa barnet att bearbeta känslor men även leva sig in i andras situationer och då utveckla sin empatiska förmåga. Även detta styrks av Lpfö-98 (reviderad 2010, s. 4) där det står att verksamheten skall bidra till barns utveckling inom empati och omtanke.
Vi tror även att arbete med teater tillsammans med barn kan hjälpa de barn som har svårt med leksignaler och lekkoder. En tanke som vi i gruppen har är att pojkar och flickor kan delas in i separata grupper och tillsammans med pedagogerna få utöva roller som kan vara känslig att prova på i en mixad barngrupp.
Lpfö-98 (reviderad 2010, s. 5) står det att det är viktigt att respektera barnens olika förutsättningar och behov. Vi menar att alla barn inte skall behöva stå på scen om det föreligger en osäkerhet eller obehagskänsla hos barnet. Viktigt är dock att vi som pedagoger uppmuntrar och utmanar barnen då upplevelsen av att övervinna rädslor och svagheter stärker barnets självkänsla. Artikel 27.1 Konventionen om barnets rättigheter (2006 s.45) står det att ”konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.”
Lgr-11 (2010) säger att:
”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.” (s.7)
Vårt musikprojekt omfattar samtliga estetiska uttryckssätt så som dans, dramatisering, sång, musik, text genom manusskrivande, skapande och bild i form av tillverkning av rekvisita. Vi i gruppen diskuterade vikten av att barnen får möjligheten att uppleva alla dessa uttrycksformer. Genom detta arbetssätt anser vi att barnen stärks i sin språkutveckling, inte minst för de barnen med annat modersmål än svenska. Barnen får arbeta med läs- och skrivutveckling samt uttal. Vidare får de även sätta språket i relation till en fysisk händelse.
Vi som pedagoger har en viktig uppgift att skapa positiva upplevelser för barnen av estetik i tidig ålder (Moog 1976, Gordin 1988, Guilmartin 1989, Levinowitz 1998 i Pollatou, Kardimou och Gerodimos 2005). Detta för att barnen ska tycka att musicerande och drama är roligt i deras fortsatta skolgång.
Jag var med i manus och teatergruppen och vi har skrivit om vad, hur och varför man kan arbeta med ett musikprojekt.
Process
Vi utgick från våra egna färdiginspelade sånger och placerade in dem i manuset allt eftersom pjäsens handling växte fram. Vi gick sedan noggrant igenom handlingen i sångerna och ändrade lite i texterna så att de skulle passa in i berättelsen. Under tiden denna process pågick så skrev vi även en lista över rekvisita till pjäsen som vi tillsammans med rekvisita-gruppen gick igenom. Karaktärer valdes i gruppen och de roller som skall spela i pjäsen blev: Presentatör/berättare, den gröna draken, Stina, prinsessan, en fjäril och en sufflös. När handlingen i stort var färdig så skrev vi repliker. Vi diskuterade även hur vi praktiskt skulle kunna utföra scenerna med ändring av rekvisita och klädbyten. Vi har vid flera tillfällen haft stormöten där alla grupper har samlats för att delge varandra en bild av varandras arbeten, detta för att skapa en helhet.
Didaktik gällande musikprojektet
Vårt huvudsakliga budskap med pjäsen vilket vi vill förmedla till barnen är vänskap och känslor. Lpfö-98 (reviderad 2010, s.6) säger att ”barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.” Vi menar att barnen tillåter sig själva att visa starkare och nya känslor när de går in i en roll. Detta anser vi kan hjälpa barnet att bearbeta känslor men även leva sig in i andras situationer och då utveckla sin empatiska förmåga. Även detta styrks av Lpfö-98 (reviderad 2010, s. 4) där det står att verksamheten skall bidra till barns utveckling inom empati och omtanke.
Vi tror även att arbete med teater tillsammans med barn kan hjälpa de barn som har svårt med leksignaler och lekkoder. En tanke som vi i gruppen har är att pojkar och flickor kan delas in i separata grupper och tillsammans med pedagogerna få utöva roller som kan vara känslig att prova på i en mixad barngrupp.
Lpfö-98 (reviderad 2010, s. 5) står det att det är viktigt att respektera barnens olika förutsättningar och behov. Vi menar att alla barn inte skall behöva stå på scen om det föreligger en osäkerhet eller obehagskänsla hos barnet. Viktigt är dock att vi som pedagoger uppmuntrar och utmanar barnen då upplevelsen av att övervinna rädslor och svagheter stärker barnets självkänsla. Artikel 27.1 Konventionen om barnets rättigheter (2006 s.45) står det att ”konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.”
Lgr-11 (2010) säger att:
”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.” (s.7)
Vårt musikprojekt omfattar samtliga estetiska uttryckssätt så som dans, dramatisering, sång, musik, text genom manusskrivande, skapande och bild i form av tillverkning av rekvisita. Vi i gruppen diskuterade vikten av att barnen får möjligheten att uppleva alla dessa uttrycksformer. Genom detta arbetssätt anser vi att barnen stärks i sin språkutveckling, inte minst för de barnen med annat modersmål än svenska. Barnen får arbeta med läs- och skrivutveckling samt uttal. Vidare får de även sätta språket i relation till en fysisk händelse.
Vi som pedagoger har en viktig uppgift att skapa positiva upplevelser för barnen av estetik i tidig ålder (Moog 1976, Gordin 1988, Guilmartin 1989, Levinowitz 1998 i Pollatou, Kardimou och Gerodimos 2005). Detta för att barnen ska tycka att musicerande och drama är roligt i deras fortsatta skolgång.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)