Inledning:
Är musik viktigt i förskolan eller är det endast ett trevligt avbrott eller ett tidsfördriv i väntan på något annat? Enligt Jederlund (2002) kan vi genom att arbeta med musik, få in lärandeprocesser i barnens språk. Även Wiklund (2009) beskriver hur viktigt det är för barnen att få utveckla alla sina språk, då även de estetiska. Vidare menar författaren att barnen hittar sin identitet genom att få använda estetiska lärprocesser. Ämnet musik har alltså stor betydelse för barnens utveckling men hur ser pedagogerna på detta ämne och hur använder de sig av det tillsammans med barnen?
Bakgrund:
Begreppsförklaring:
Reliabilitet(1) handlar om pålitlighet, att om man går ut med samma undersökning igen så bör resultaten bli desamma.
Validitet(2) handlar om hur väl man mäter något, om det jag frågar efter är relevant för vad jag vill veta.
Signifikanstest är ett test av ett resultat och när värdet blir under 0,05 innebär det att resultatet är trovärdigt och att reliabiliteten är hög. Görs testet igen med samma enkät men till andra förskolor får även det resultatet ett likvärdigt signifikansvärde (Wahlgren 2005, s. 88).
Beskrivning av den undersökta gruppen:
Vårt syfte är att få veta hur musiken används i förskolor och hur pedagogerna ser på musiken, vi har valt att dela ut enkäter, som handlar om hur musik används i förskolan, i Borås kommun och kringliggande kommuner. För att få tillförlitlig information har vi gått ut med 40 stycken enkäter till pedagoger som arbetar i åtta olika förskolor. Enligt Trost (2007, s. 64) är det viktigt att alla pedagoger ska få samma förutsättning att fylla i enkäten därför lämnade vi ut alla enkäterna på morgonen och hämtade dem på eftermiddagen. Pedagogerna har olika utbildningar, har arbetat olika länge och arbetar med olika åldrar på barngrupperna och har även varierande storlekar på barngrupperna. Detta menar vi bidrar till att vår enkät har hög validitet. Förskolorna som vi har lämnat ut enkäterna på är där vi är eller har varit på verksamhetsförlagd utbildning, eller som vi på andra sätt har varit i kontakt med. Förskolorna är placerade både på landsbygd och i tätort, och barngrupperna är både flerspråkiga och enspråkiga.
Bortfallsanalys
Vi delade ut totalt 40 enkäter på åtta olika förskolor som pedagogerna fick fylla i, vi fick tillbaka 39 enkäter vilket betyder att vi fick ett bortfall. Detta anser Holfve-Sabel3 vara acceptabelt och att bortfall bör finnas med. På ett par frågor hade vi stora interna bortfall som vi misstänker bero på att de som svarade på enkäten missförstod eller misstolkade frågorna genom att de fyllde i flera svarsalternativ. Vi använde formuleringar som ”vanligast” och ”oftast” och syftade då på att den svarande skulle fylla i ett av svarsalternativen. På första frågan där vi hade stora interna bortfall skulle de svarande fylla i den vanligaste storleken på barngruppen vid en musikaktivitet, där hade 13 pedagoger av 39 svarande fyllt i mer än en angiven storlek på barngrupp. Andra frågan som vi hade stora interna bortfall på var där vi bad dem fylla i när musikaktiviteten oftast inföll om det var på morgon, förmiddag, lunch eller eftermiddag, där hade vi hela 16 bortfall vilket innebär att 41 procent av de svarande hade misstolkat frågan. Vi antar att frågan feltolkades på så sätt att pedagogerna istället fyllde i alla tider de använde sig utav musik under dagen. En annan fråga som vi hade ett ganska stort bortfall på, var där de skulle fylla i hur länge varje planerad musikaktivitet höll på, där hade vi ett bortfall på 15 procent på vilket motsvarar 6 svarande. Vi hade där fyra olika alternativ, och nu i efterhand har vi kommit på att vi skulle ha frågat efter hur länge varje planerad musikaktivitet höll på i genomsnitt för att på så sätt undvika missförstånd.
Etiska forskningsprinciper:
De fyra etiska forskningsprinciperna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet är då vi informerar om projektet, vad som gäller och att deltagandet är frivilligt (Vetenskapsrådet, 2002). Vi informerade per brev varje pedagog om vårat projektarbete om musik i förskolan och utifrån det fick pedagogerna välja om de ville delta.
Med samtyckeskravet menas att varje individ har rätt att bestämma över sin medverkan, om de vill eller inte vill vara med (Vetenskapsrådet, 2002). Pedagogerna fick information om enkätens innehåll och de fick själva välja om de ville delta i studien.
Konfidentialitetskravet är att pedagogerna är anonyma och informationen förvaras oåtkomligt för andra (Vetenskapsrådet, 2002). Varje enkät var anonym då pedagogerna inte behövde skriva sina namn.
I nyttjandekravet påpekas att informationen vi samlat in bara får användas för forskningens ändamål i denna studie (Vetenskapsrådet, 2002). Materialet kommer inte att lämna Högskolan.
Resultat:
Vår inledande fråga i enkäten handlade om pedagogerna ansåg att musik i förskolan var viktigt eller inte. Resultatet visar att alla 39 pedagoger i förskolan anser att musik är viktigt. I vår sista fråga bad vi pedagogerna fylla i vad musik är för dem och hade då viktigt som ett alternativ. Det visade sig att åtta pedagoger inte kryssade i alternativet viktigt. De flesta pedagoger, 82 % ansåg att det fanns tillräcklig kompetens i arbetslaget för att arbeta med musik i barngruppen medan färre pedagoger, 64 % litade på sin egen kompetens. Nära hälften (41 %) av pedagogerna kan hantera ett instrument som till exempel gitarr eller piano.
(1) Holfve-Sabel, Mary-Anne Enkät och kvantitativ metod Högskolan i Borås den 7 mars 2011
(2) Holfve-Sabel, Mary-Anne Enkät och kvantitativ metod Högskolan i Borås den 7 mars 2011
(3) Holfve-Sabel, Mary-Anne Enkät och kvantitativ metod Högskolan i Borås den 7 mars 2011
Diskussion:
I Läroplanen för förskolan (Lpfö-98, reviderad 2010) står det under förskolans uppdrag:
”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.”(s.9)
Våra erfarenheter är att många pedagoger känner sig osäkra och okunniga inom ämnet musik, varvid de undviker eller begränsar de estetiska aktiviteterna med barnen. Vår undersökning visar att pedagogerna har en mindre tilltro till sin egen kompetens jämfört med arbetslagets kompetens. Att pedagogerna känner sig trygga i arbetslaget är en förutsättning för att arbeta estetiskt. Wiklund (2009) lyfter vikten av att barnen får möjlighet att ta del av olika estetiska uttrycksätt vilket bidrar till att barnen kan utveckla sin identitet.
I vår första fråga svarade alla 39 pedagoger att de ansåg att musik är viktigt i förskolan. I sista frågan var det 8 av 39 pedagoger som själva inte ansåg att musik är viktigt och därför inte kryssade i rutan ”viktigt”. Vår fråga löd ”Jag anser att musik är…”. De fick välja att kryssa bland tio olika alternativ vilka kunde upplevas som både positiva och negativ. Vi tolkade detta resultat som att även om pedagogerna själva inte menade att musik var viktigt så ansåg de att det var viktigt att arbeta med musik i förskolan. Vad vi egentligen ville få ut av denna frågan var hur pedagogerna anser att musik är för barnen. Vi skulle istället skrivit ” Jag anser att musik för barnen i förskolan är…”. Det kunde även varit intressant att lagt till ett utrymme för pedagogen att skriva ett eget alternativ. Av dessa tio alternativ så visade det sig att de flesta pedagogerna ansåg att musik är stimulerande, lugnande, lärande, viktigt och roligt. Vi gläds åt pedagogernas positiva syn på musik och vi ser fram emot att komma ut i verksamheten och få utvecklas vidare i detta område tillsammans med arbetslaget. Vi kan tydligt se i tabell 1, att Rim och ramsor, sång och lyssnande av cd-skiva är vanliga inslag i det dagliga arbetet med barnen. Detta stärks även av våra egna erfarenheter av exempelvis av Vfu (verksamhetsförlagda utbildning.)
Resultatet av vår enkät visar att de planerade musikaktiviteterna oftast pågår mellan 5 – 30 min, vilket överstämmer med våra egna erfarenheter. Vi anser att detta är en lagom tidsintervall för musikaktivitet för barnen i förskolan. Vi önskar att musiken ska vara ett större inslag i förskolan även i andra aktiviteter under dagen och Jederlund (2002) anser att om vi tänker och arbetar medvetet med musik så stimulerar det både barnens matematik och språkutveckling.
Vad vi kan utläsa från vår undersökning är att finns en stor spridning mellan förskolorna vad de gäller musiktimmar per vecka. Spridningen är från 1 timme till 12,5 timmar i veckan. Detta kan bero på att vissa pedagoger inte räknat med de spontana musikaktiviteterna som uppstår under dagen. För att få reda på om resultaten skulle bli detsamma om vi gick ut med samma enkät till några andra förskolor, gjorde vi ett signifikanstest på hur många timmar i veckan musik förekommer på de olika förskolorna. Vi fick fram ett genomsnitt på 2,9 timmar och signifikans värdet blev 0,043 och det innebär att resultatet är trovärdigt och att reliabiliteten är hög, samt om vi går ut med samma enkät igen skulle resultatet bli det samma (Wahlgren 2005, s. 88). Genomsnittet vi fick fram anser vi vara få timmar med tanke på hur många timmar barnen är i förskolan och med tanke på hur mycket barnen använder musik spontant genom att lyssna på cd skivor, barns spontansång och andra oplanerade musikaktiviteter.
41 procent av pedagogerna anser att de kan hantera ett eller flera instrument. Våra egna erfarenheter visar att pedagogerna sällan spelar instrument i barngrupp. En anledning till detta kan vara att brist på tillgång av instrument, men även att de ofta är en pedagog med mer erfarenhet till blir tilldelad ansvaret för musikspelandet, vilket resulterar i att dessa aktiviteter oftast uteblir då den ansvariga pedagogen inte är närvarande.
En klok man sa en gång…”Sjung hellre fel så det skvätter om det, än rätt så att det inte hörs” (Carlshamre, 2005). Detta menar vi gäller alla estetiska uttryckssätt.
