Ännu en tävling!

Är med och tävlar om inrednings-prylar hos på denna sköna blogg: http://gotlandsliv.blogspot.com/ ta chansen du med!

Gå även in och rösta på detta underbara bidrag i tävlingen "sveriges charmigaste hem" här http://www.sverigescharmigastehem.se/Home/Details/1151


Håller tummarna!

Tävling!

Tävling med bästa Petra och favoritbloggen House of Philia, samt underbara Länna Möbler!

 

Jag är med och tävlar om ett presentkort på hela 5000 kr på det vackra porslinet
Mateus!

 

Länna Möbler är en webshop med ett enormt stort utbud i allt från möbler till textilier, belysning och porslin! Det är svårt att välja bara en produkt från deras sortiment! Jag har dock hittat en favorit och det är KS Chair i färgen Cognac. Denna sköning skulle vara perfekt i 11-åriga sonens (snart färdiga) egna rum! Han önskar sig ett grabbigt rum med stil i färgerna svart, brunt och rost.

 

Länna Möbler 

Kursavslutning!

Oj, va vemodigt...sista dagen på musikspecialiseringen! Har haft en underbar dag med inspirerande föreläsning om genus och populärmusik av Cissi sedan musikquess! Marie läste även en tänkvärd saga om den lilla pojken som började skolan och många ögon tårades....


Sagan om den lilla pojken

Det var en gång en liten pojke som skulle börja skolan. Det var en mycket liten pojke och det var en mycket stor skola. Han fick gå uppför många trappor och genom en lång korridor för att komma till sitt klassrum. En dag när pojken hade gått i skolan ett tag sa hans lärare:

- Idag ska ni få rita och måla!

- Bra! tänkte den lilla pojken.

Han älskade att rita och måla lejon, tigrar, kycklingar, kor, tåg och bilar. Han tog fram sina kritor och började rita. Men läraren sa:

- Vänta, ni får inte börja än! Och hon väntade tills alla var färdiga att lyssna.

- Vi ska måla blommor, sa läraren.

- Bra! tänkte den lilla pojken. Han tyckte om att måla underbara blommor med sina rosa, orange och blå kritor. Men läraren sa:

- Vänta! Jag ska visa er. Och hon ritade en blomma på tavlan. Den var röd med en grön stjälk.

- Nu kan ni få börja, sa läraren. Den lilla pojken tittade på lärarens blomma. Sedan tittade han på sina egna blommor som han tyckte bättre om. Men det sa han inte. Han bara tog ett nytt papper och målade en blomma som liknade lärarens blomma. En röd med grön stjälk.

En annan dag föreslog läraren att barnen skulle få arbeta med lera. -Bra! tänkte den lilla pojken. Han tyckte om att arbeta med lera. Han kunde göra en massa saker: ormar, snögubbar, elefanter och möss. Och så fort han fick sin lerklump började han forma den.

- Vänta, ni får inte börja än! Vi ska göra en tallrik, sa läraren.

- Bra! tänkte den lilla pojken. Han tyckte om att göra tallrikar. Och han började forma tallrikar i olika storlekar och former. Men läraren sa:

-Vänta, jag ska visa er hur ni ska göra! Och hon visade alla hur man gör endjup tallrik.

- Nu får ni börja! sa läraren. Den lilla pojken tittade på lärarens tallrik. Sedan tittade han på sina egna, som han tyckte betydligt bättre om. Men det sa han inte. Han bara klämde ihop all leran till en klump igen och gjorde en likadan som fröken gjort. Och snart lärde sig den lilla pojken att vänta, lyssna noga, titta uppmärksamt och göra allting precis som läraren hade visat honom och snart kunde han inte göra saker på egen hand längre.

Då hände det sig att pojkens familj flyttade till en annan stad och den lilla pojken måste börja i en ny skola. Denna skola var ännu större än den förra och den lilla pojken måste gå upp för en massa trappor och genom en lång, lång korridor innan han kom till sitt klassrum. Och första dagen som han var i sin nya skola sa läraren:

- Idag ska ni få rita och måla!

- Bra! tänkte pojken och väntade på att läraren skulle tala om för honom vad han skulle göra.

Men läraren sa ingenting utan gick runt och småpratade med barnen. När hon kom fram till den lilla pojken sa hon:

-Vill inte du också måla en bild?

- Jo, sa den lilla pojken. Vad ska jag göra för något?

- Det vet jag inte förrän du har gjort det, sa läraren.

- Hur ska jag då göra min bild? frågade pojken.

- Du får göra precis som du vill, sa läraren.

- Men vilken färg ska jag använda? undrade pojken.

- Vilka färger som helst, svarade läraren. Och hon fortsatte:

- Om alla målade samma saker och med samma färg skulle jag ju knappt kunna se skillnad på era teckningar. Hur skulle jag då kunna veta vem som har gjort vad?

- Jag vet inte, sa den lilla pojken. Och den lilla pojken började måla en blomma. Den var röd med grön stjälk.

Okänd författare

Långt efter...

Hej!

Igår kväll satt min lilla Sixten (3,5 år) och lekte på golvet i vardagsrummet. Helt plötsligt hör jag hur han sjunger "prinsessan kommer närmare och närmare..." Detta tycker jag var lite häftigt att han kommer ihåg texten och att han uppenbarligen fortfarande har vår föreställning i tankarna. Både Sixten och Nora var med och tittade på vår föreställning men inte storebrorsan Arvid, han har dock fått heeela historien förklarad i minsta detalj av sina syskon. Detta är också roligt att höra på och man inser hur mycket barn snappar upp och hur mycket som fastnar under bara en föreställning. Väldigt bra språkutveckling för små barn att få återge för andra! Väntar bara på cd-skivan nu så vi kan rocka loss lite mer här hemma till dessa underbara drak-låtar!!!

Examination musikprojekt!

Efter dagens (och vår allra sista) föreställning fick vi respons av Marie och Mats. Marie tyckte att hon känt ett lugn när hon kom in i dramasalen precis innan föreställningen och jag tror att det var precis så vi kände med! Både Marie och Mats gav oss mycket beröm och var stolta över våra prestationer, vilket såklart kändes enormt skönt! Vi hade en bra diskussion tillsammans i storgruppen och alla kände att vi kommit varandra närmare under dessa sista två veckor. Vi har blivit bättre på att lyssna på varandra (en förutsättning för att lyckas med ett sådant här projekt). Vi har även fått bättre självförtroende och känner att vi vågar mer, det är inte hela världen om det går lite snett! Marie beskrev det som att vi inte längre var EN kör, EN orkester, EN rekvisitagrupp, EN skådespelargrupp utan en helhet som arbetade tillsammans! Allt detta skulle även barnen få med sig under ett sådant här arbete!

Vi diskuterade även hur dramatisering och instrumentspelande är ett bra sätt att få göra sig hörd och uttrycka sig på. Vi pedagoger måste hitta barnens olika sätt att uttrycka "sitt jag". Vi måste erbjuda olika alternativ och lanaler att uttrycka sig på. Vi fick även in många olika ämnen i vårt arbete med detta musikprojekt, så som naturvetenskap, matematik, värderingar, känslor och mycket mer! Jag tror att detta skulle vara ett roligt sätt att lära sig på! Det viktiga är att vi pedagoger erbjuder en miljö där barnen har möjlighet att utvecklas inom musik, bild och drama. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att "Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama".

Framförande av musikprojekt!

Oj, nervöst och spännande att se alla dessa förväntansfulla barn (och pedagoger)! Vi kände oss taggade innan första föreställningen och alla gjorde verkligen sitt bästa. Vi fick fin respons av barnen som genast hakade på och levde sig in i berättelsen. Barnen ropade till Drako att inte lyssna på prinsessans dåliga tips och kom med andra sköna kommentarer. Det kändes jätte bra att vi lyckades att fånga deras intresse och kunde hålla kvar det hela föreställningen ut!

Vi hade medvetet skapat lite kontraster mot vad barnen annars är vana vid då vi gjorde prinsessan ond och draken god. Budskapen som var att inte låta någon annan tala om för dig vad du kan eller inte kan utan kämpa mot det du vill och att vara en god vän tyckte vi att vi nådde fram med! Hoppas att vår föreställning kan vara en hjälp för pedagoger i diskussioner med barnen kring dessa ämnen!

Inbjudningarna!

I dag har rekvisita-gruppen gjort färdigt de fina inbjudningarna som skall mailas ut till förskolorna! Snart väntar och längtar en massa barn på att få komma och se vår föreställning! Deras förväntningar samt deras pedagogers förväntningar på oss studenter blev nu mera kännbar!

Planering musikprojekt!

Hej!

I dag började vi på morgonen med att "sjunga upp" lite och öva på sångerna tillsammans i kören.

Efter lunch åkte jag och Anna för att hämta en enorm tub med helium till barnens ballonger...jisses va tung den var!

På eftermiddagen övade vi vidare med vår föreställning och fick även lite feedback av Marie.

Det är tufft att få ihop en föreställning på bara två veckor och imellanåt tar krafterna slut och det känns inte lika roligt! På en förskola kan man inte dra igång ett sådant här stort projekt på så kort tid, då tappar man snabbt barnens intresse! Bättre är att arbeta temainriktat under en betydligt längre period anser jag!

Didaktiskt paper om musikprojektet!

Didaktiskt paper om musikprojektet
Jag var med i manus och teatergruppen och vi har skrivit om vad, hur och varför man kan arbeta med ett musikprojekt.

Process
Vi utgick från våra egna färdiginspelade sånger och placerade in dem i manuset allt eftersom pjäsens handling växte fram. Vi gick sedan noggrant igenom handlingen i sångerna och ändrade lite i texterna så att de skulle passa in i berättelsen. Under tiden denna process pågick så skrev vi även en lista över rekvisita till pjäsen som vi tillsammans med rekvisita-gruppen gick igenom. Karaktärer valdes i gruppen och de roller som skall spela i pjäsen blev: Presentatör/berättare, den gröna draken, Stina, prinsessan, en fjäril och en sufflös. När handlingen i stort var färdig så skrev vi repliker. Vi diskuterade även hur vi praktiskt skulle kunna utföra scenerna med ändring av rekvisita och klädbyten. Vi har vid flera tillfällen haft stormöten där alla grupper har samlats för att delge varandra en bild av varandras arbeten, detta för att skapa en helhet.
Didaktik gällande musikprojektet
Vårt huvudsakliga budskap med pjäsen vilket vi vill förmedla till barnen är vänskap och känslor. Lpfö-98 (reviderad 2010, s.6) säger att ”barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.” Vi menar att barnen tillåter sig själva att visa starkare och nya känslor när de går in i en roll. Detta anser vi kan hjälpa barnet att bearbeta känslor men även leva sig in i andras situationer och då utveckla sin empatiska förmåga. Även detta styrks av Lpfö-98 (reviderad 2010, s. 4) där det står att verksamheten skall bidra till barns utveckling inom empati och omtanke.

Vi tror även att arbete med teater tillsammans med barn kan hjälpa de barn som har svårt med leksignaler och lekkoder. En tanke som vi i gruppen har är att pojkar och flickor kan delas in i separata grupper och tillsammans med pedagogerna få utöva roller som kan vara känslig att prova på i en mixad barngrupp.

Lpfö-98 (reviderad 2010, s. 5) står det att det är viktigt att respektera barnens olika förutsättningar och behov. Vi menar att alla barn inte skall behöva stå på scen om det föreligger en osäkerhet eller obehagskänsla hos barnet. Viktigt är dock att vi som pedagoger uppmuntrar och utmanar barnen då upplevelsen av att övervinna rädslor och svagheter stärker barnets självkänsla. Artikel 27.1 Konventionen om barnets rättigheter (2006 s.45) står det att ”konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.”

Lgr-11 (2010) säger att:
”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter.” (s.7)

Vårt musikprojekt omfattar samtliga estetiska uttryckssätt så som dans, dramatisering, sång, musik, text genom manusskrivande, skapande och bild i form av tillverkning av rekvisita. Vi i gruppen diskuterade vikten av att barnen får möjligheten att uppleva alla dessa uttrycksformer. Genom detta arbetssätt anser vi att barnen stärks i sin språkutveckling, inte minst för de barnen med annat modersmål än svenska. Barnen får arbeta med läs- och skrivutveckling samt uttal. Vidare får de även sätta språket i relation till en fysisk händelse.

Vi som pedagoger har en viktig uppgift att skapa positiva upplevelser för barnen av estetik i tidig ålder (Moog 1976, Gordin 1988, Guilmartin 1989, Levinowitz 1998 i Pollatou, Kardimou och Gerodimos 2005). Detta för att barnen ska tycka att musicerande och drama är roligt i deras fortsatta skolgång.

Didaktiskt seminarium!

I dag har varit en händelserik dag där vi delat med oss av tips och ideer på aktiviteter som vi kan göra tillsammans med barn.

Här är min grupps (B6 )momentplanering:

Vad:
En musiksamling som riktar sig emot barn i förskoleklass och där den röda tråden är bokstäver. De moment som barnen kommer att få göra är instrumentval och instrumentspelande samt en musikrebus. Sist skall vi lugnt läsa en bokstavs-vers för barnen när de ligger och vilar på golvet, detta blir alltså ett avslappningsmoment.

Hur:
Vi kommer att samla barnen i en ring på golvet. Vi har förberett bokstavskort med 8 olika bokstäver på, vilka representerar första bokstaven i alla barnens namn. Bokstäverna har vi på förhand tagit ut och de är: A, E, I, K, L, M, S, T. Utefter den bokstaven vi visar upp kommer barnen att få välja varsitt instrument från en korg. I korgen har vi lagt 7 olika instrument, 3 av varje sort. Detta för att smidigt bilda smågrupper till nästkommande moment, musikrebusen. Barnen kommer att få spela på sitt valda instrument då någon bokstav från deras namn visas upp. Detta har vi förberett med fyra bokstavskort med olika bokstavskombinationer, dessa är MEL, ARS, KTI och ett kort där alla får spela. För att barnen skall få prova på att spela på fler än ett instrument kommer de att få skicka vidare sitt instrument ett steg åt höger i ringen, detta kommer att ske några gånger. Låten som vi tänkt spela i bakgrunden till detta moment är ”ABC” med Anna Book.

Barnen är nu uppdelade i 7 smågrupper utifrån vilket instrument de har och får i tur och ordning lägga tillbaka detta i korgen samt hämta papper och penna till nästa moment. Vi kommer att ha en musikrebus där barnen skall gissa bokstav utifrån en vers ur Majas alfabets-sång. Vi kommer att spela en vers i taget och samtidigt visa upp tillhörande bild. Vi har på förhand tänkt ut ett ord och kommer att spela verserna i ordning så att de bildar det ordet. När vi spelat alla verserna så kommer vi att diskutera tillsammans med barnen vad de fått fram för bokstav och hur de tänkte. Vi skriver upp bokstäverna på tavlan så att alla kan se ordet tydligt.

Avslutningsvis kommer vi att ha ett avslappningsmoment där barnen får lägga sig på golvet och höra på samma verser som var i rebusen men denna gången upplästa av oss med instrumentell lugn musik i bakgrunden.

Varför:
Vi vill uppmärksamma barnen på vilken bokstav deras namn börjar på och vilka fler bokstäver de har i sitt namn. Syftet med detta moment är även att dela in barnen i smågrupper varpå vi valt att ha 7 olika instrument med 3 av varje. Vi vill att barnen skall få känna rytm och känslan av att själv vara med och skapa musik. Uddén (2004, s. 69) lyfter att då barnen själva får vara med och skapa musik, genom att bland annat spela instrument istället för att enbart lyssna till musik, så stimuleras hela hjärnan vilket författaren ser som nödvändigt för barn. Genom att byta instrument med varandra tror vi att barnen tränar sig på att få lämna ifrån sig sitt instrument samt att få prova något de själva inte valt eller inte fått möjlighet att välja då det redan var upptaget. Vi har valt att ha olika bokstavskombinationer för att inget barn skall behöva spela själv, detta tror vi skapar trygghet i gruppen.

Vi vet att alla barn i vår klass är duktiga på bokstäver men annars är det viktigt att se till att barnen kompletterar varandra kunskapsmässigt i de sammansatta grupperna. Vi vill att barnen skall träna sin samarbetsförmåga vilket Uddén (2004, s. 70) styrker då musik är ett bra arbetssätt och metod för att nå detta. Vidare står det även i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (2006, s. 9) att vi pedagoger skall sträva efter att barnen i samspel med andra lär sig ta hänsyn och visa respekt. Vi vill även att barnen skall träna sin koncentration och lära sig att lyssna aktivt på texten i musiken. Vi menar att barnen i detta moment tränar skriftspråket och sitt ordförråd. Barnen får även öva sig att prata inför grupp och sätta ord för sina åsikter då de får förklara hur de tänkt. Enligt Lpo94 (2006, s. 10) skall vi sträva efter att barnen lär sig att lyssna, diskutera och argumentera. Vi kommer även att föra ett metakognitivt samtal med barnen angående versernas innehåll. Denna typ av kommunikation och interaktion där barnen är delaktiga är enligt Pramling (2008, s. 57) den absolut viktigaste faktorn för barns lärande. Vidare beskriver författaren vikten av att barnen känner sig bekväma och att pedagogens attityd är tillåtande och öppen. Författaren menar även att vilka frågor vi som pedagoger ställer och hur vi sedan tolkar dessa är avgörande för hur kommunikationen kommer att utvecklas. Att kunna ta ett barnperspektiv är även det enligt författaren en förutsättning för att kunna föra dessa metakognitiva samtal.

I vår avslappningsövning kommer barnen att få höra samma verser som i rebusen igen, fast denna gång upplästa med instrumentell, lugn musik i bakgrunden. Detta tror vi är en bra återkoppling för att lämna plats till reflektion hos barnen. Enligt Svensson (2005, s. 12) är det ett bra sätt att förbereda barnen för läs-och skriv inlärning genom språklekar. Vidare menar Svensson att lek med språket i olika former ökar barnens språkmedvetenhet. Detta har vi tänkt på i vår didaktiska planering då vi gett barnen möjlighet att både lyssna till ord i sång och i tal, skriva, diskutera samt få förtydligat med visuella bilder. I Läroplanen för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010, s. 7) beskrivs att barnen tillägnar sig kunskap genom lek. De lär sig även genom att samspela med andra då de iakttar, samtalar och reflekterar.

DE ANDRA GRUPPERNA:

En av de andra grupperna hade Astrid Lindgren-tema och började sin aktivitet/samling med att presentera kända barnvisor omgjorda till rock-varianter. Vi spelade luftgitarr och rockade loss! Kul! Pippi kom inhoppandes och drog även hon i gång en rockvariant av hennes låt. Sedan sjöng vi "vick på rumpan-affär". Emils pappa kom och jagade stackars Emil runt i salen och det var som en show att titta på!

Nästa grupp började med en sång om sinnerna (Mora träsk med "sätt ett finger") och rörelser till. Sedan fick vi göra en rolig lek där två "barn" fick gå ut medans två andra barn gömde ett par nycklar i salen. När barnen kom in för att leta skulle vi andra (som för övrigt satt i en ring) spela på våra instrument...svagt om de var långt ifrån nyckeln och starkt när de var nära. Vi gjorde även en övning där vi blundade och lyssnade efter vart olika ljud kom ifrån. Vi fick avslutningsvis sitta i en ring med varsitt instrument och en började spela en snutt som vi andra sedan skulle härma.


Tredje gruppen hade en "musik-påse" där en och en fick ta upp en lapp med en symbol på som visade en sång som vi sedan sjöng tillsammans. Vi delades in i grupper om 4 och 4 och fick varsitt "hemligt" djur tilldelat oss, vilket vi sedan skulle gestalta utan ord inför de andra.Vidare skulle vi även gruppvis välja en typ av instrument som vi tyckte representerade vårt djur. Vi sjöng en sång tillsammans men där refrengen skulle spelas och sjungas av den grupp vars djur kom upp i sången...roligt!

Fjärde gruppen drog i gång med Lejonkungen-sången och instrumentspel till. Sedan kom en fartfylld rörelseaktivitet till Shakira med "Waka waka". Vidare gjorde vi "5 elefanter balanserade", där vi stod i ett led och en började i takt till musiken att balansera på ett utlagt hopprep. Sedan skulle den personen hämta fler elefanter allt eftersom. Massage-saga avslutade denna samling!

Sista gruppen började med en fiskedam med "sång-fiskar" där vi även där sjöng den aktuella sången tillsammans. Vi gjorde "hunden och benet", där vi satt i en ring och en gick utanför med ett hundben som skulle placeras bakom någon i ringen. När benet var på plats skulle alla se efter om något ben låg bakom ryggen. Den personen skulle springa runt cirkeln och hinna före den pesonen som placerat benet tillbaka till den lediga platsen i cirkeln...väldigt kul men stressande! Vi gjorde sedan en lek där en skulle trumma på en trumma och säga snabbt saker som kunde flyga. När vi hörde det skulle vi hoppa på stället. Ibland kunde personen säga ett ord på något som inte kunde flyga och den som då hoppade av bara farten fick ställa sig utanför ringen. Avslutningsvis var det en massage-saga...underbart!

EGNA REFLEKTIONER:

Roligt med dessa seminarium där vi studenter får möjlighet att testa praktiskt våra teoretiska kunskaper och även göra fel. Vi får erfarenhet av ledarskap samt planering. Självförtroendet växer ju säkrare man känner sig och det är viktigt att kunna bjuda på sig själv i en barngrupp om man förväntar sig det av barnen! Jag har lärt mig att planering av smidiga gruppindelningar av barnen samt smidiga övergångar mellan olika aktiviteter eller moment är A och O.

Vår färdiginspelade låt!

Den gröna draken by sannacharlott

Låt oss presentera The B6-group med låten The green dragon!

Refr.
C F
Jag är den gröna draken
C F
den fina gröna draken
C F
hej här kommer draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom


C F
Jag har stora fötter
G C
Och en svans med massa taggar
C F
Röd ballong i handen
G C
Det är också vad jag har
Am Em
Den har jag fått av Stina
F C
Den söta och den fina
C F
Hon har stora fötter
G C
Precis som lilla jag

Refr.
C F
Jag är den gröna draken
C F
den fina gröna draken
C F
hej här kommer draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom


1.
C F
Jag har vart på disco
G C
Där vi dansa och hoppa
C F
Åt en massa popcorn
G C
Och svängde hit och dit
Am Em
Där dansa jag med Stina
F C
Den söta och den fina
C F
Hon åt en massa popcorn
G C
Precis som lilla jag



Refr.
C F
Jag är den gröna draken
C F
den fina gröna draken
C F
hej här kommer draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom

C F
När jag var på vandring
G C
Och kom till stora ängen
C F
En farlig otäck fjäril
G C
Kom flygande mot mig
Am Em
Då sprang jag hem till Stina
F C
Den söta och den fina
C F
Hon för mig förklara
G C
Att fjärilar är bra


Refr.
C F
Jag är den gröna draken
C F
den fina gröna draken
C F
hej här kommer draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom
C F
Jag är den gröna draken
C G C
boom tjicka boom Boom boom


The B6-group in action...

Studiebesök 1 och 2

Jaha...så var det semester i Branäs med lite barnens After Ski! Tyvärr är filmsnuttarna på tvären!



Första klippet visar hur snabbt barnen lever sig in i vad som händer på scen och glömmer allt annat runt omkring. De bara måste haka på...går inte att sitta stilla och titta på när någon gör dessa rörelserna!

I det andra klippet kan man tydligt se hur artisterna på scenen upprepar samma rörelser om och om igen och hur barnen utan uppmaningar eller instruktioner hakar på allt eftersom...underbart att se! Skådespelarna har verkligen lyckats fånga barnen och smittat dem med sin glädje på scen och sin entusiasm.


Mitt andra studiebesök fick bli när jag skulle hämta min åtta-åriga dotter på fritids. En av pedagogerna sa att jag skulle smyga med henne så skulle jag få se vad Nora och några andra tjejer höll på med. Inne i ett av de mindre rummen hade tjejerna tillsammans gjort en massage-studio. De spelade lugn musik och hade släckt ner och turades om att få ligga på mage på en av de utlagda madrasserna och bli masserad på ryggen. De viskade till varandra.Det var roligt att se att de förstått betydelsen av den lugna musiken och dämpningen av ljuset i samband med massagen.Pedagogerna i skolan har ju verkligen lyckats med att förmedla en känsla och ett samband när de haft massage tillsammans med barnen och som man nu tydligt kan se i deras lek.

Seminarium "Konsten att lära barn estetik"

I dag har vi haft seminarium med Gunilla Fihn och här kommer först mina tankar kring den aktuella litteraturen Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans av Ingrid Pramling Samuelsson skrivit (2008).


Enligt Pramling et.al (2008) är det samspel som uppstår mellan barn i deras lek och lärande, oerhört viktigt. Studier visar att barn som skapar tillsammans samtidigt utmanar och inspirerar varandra men även kritiserar på ett sätt som inte pedagogerna gör. Mina erfarenheter från vfu säger även dem att när barnen är aktiva i estetiska sammanhang ger de ofta varandra tips och råd på en nivå där vi pedagoger aldrig befinner oss tillsammans med barnen. Min känsla är att barnen funderar och analyserar över saker som vi vuxna inte ser på grund av stress eller oförmåga att lägga oss på deras nivå. Tyvärr säger också mina erfarenheter att pedagoger i många fall endast bryr sig om slutprodukten och inte ser vikten av själva processen eller resan dit, vilket barnen oftare gör enligt mina erfarenheter. Pramling et.al menar att desto större förmåga pedagogerna har att ta barnens perspektiv, desto större blir då förutsättningarna att förstå deras meningskapande. Jag anser att det är viktigt att vi pedagoger inte enbart hamnar i ”görandet” utan också tar oss tid att diskutera vad och varför tillsammans med barnen. Utmana barnens tankar och synliggöra processen och vad vi gjort!

Författarna diskuterar hur två metoder kan bidra till att utveckla barnens estetiska förmågor. Det första är genom systematisk variation och det andra genom att föra metakognitiva samtal med barnen. Variationen skulle enligt mig kunna vara att låta barnen till exempel få uppleva olika tempo, men för att de skall kunna lära sig att urskilja rytmer och takt krävs det handledning av en pedagog. Det finns beskrivet ett exempel i boken där barnen fick dansa till ljudet av en trumma där pedagogen ändrade takten mellan långsamt och snabbt, vilket skulle symbolisera ett stort och ett litet djur. Det blir här tydligare för barnen att det sker en variation. Det är även viktigt att få in de metakognitiva samtalen, där pedagogen ställer medvetna frågor som får barnen att reflektera. Exempel på frågor i ovanstående fall skulle kunna vara: ”Märkte ni att när vi bytte storlek på djur så ändrade vi också hur fort vi trummade på trumman?” och så vidare. Enligt Pramling et.al (2008) krävs det en stor kompetens hos pedagogen för att få barnen att prata och berätta om sin värld och sina erfarenheter. Det är en utmaning att ha dessa samtal med barnen utan att ställa för mycket ledande frågor eller frågor där man söker ett rätt svar. Här tror jag att den egna barnsynen spelar en stor roll, om man är genuint intresserad av barnens egna tankar. Erfarenheter från tidigare VFU i förskoleklass är att man diskuterar innehåll och svåra begrepp i sagor tillsammans med barnen, annars tror jag att denna typen av samtal är förhållandvis få tyvärr.

Ett begrepp som författarna problematiserar i boken är ”Lärandets objekt”, med detta menar dem vad läraren förväntar sig att barnen skall lära sig och förstå i den pedagogiska praktiken. Du som pedagog måste vara väl medveten om vad du vill att barnen skall lära sig och hur du kan rikta barnens uppmärksamhet mot detta. Mina erfarenheter säger att pedagoger ofta har en massa tips på bra aktiviteter som de gör tillsammans med barnen utan att för den sakens skull ha funderat på vad de vill att barnen skall lära sig eller upptäcka.

Åter vfu & egen musikaktivitet!

Dags för min andra musikaktivitet vilken bestod i en liten musiksamling!

Momentplanering

Vad:
Musiksamling bestående av tre sånger med spel på instrument och rörelser till.

Första sången heter "Tingelingelinge, tåget far" och går så här:

Tingelingelinge tåget far
ut i vida världen

den som femtio öre har
får följa med på färden

se Albin, se Albin
nu löser han biljett

och nu stiger han på
och så kan tåget gå

Andra sången heter "Bom bom, bom bom" och går så här:

Bom bom, bom bom
låter stora trumman

tick tack, tick tack
klockan går

dripp dropp, dripp dropp
regnet faller sakta

dunk dunk, dunk dunk
hjärtat slår

Sista sången heter ”Färgerna” och går så här:

1. Röd, röd, röd är mössan på mitt huvud,
röd, röd, röd är rocken som jag bär.
Allt som är rött det tycker jag är vackert
för min lilla vän är brandsoldat.

2. Grön, grön, grön är mössan på mitt huvud,
grön, grön, grön är rocken som jag bär.
Allt som är grönt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är jägare.

3. Blå, blå, blå är mössan på mitt huvud,
blå, blå, blå är rocken som jag bär.
Allt som är blått det tycker jag är vackert
för min lilla vän är snickare.

4. Vit, vit, vit är mössan på mitt huvud,
vit, vit, vit är rocken som jag bär.
Allt som är vitt det tycker jag är vackert
för min lilla vän är bagare.

5. Svart, svart, svart är mössan på mitt huvud,
svart, svart, svart är rocken som jag bär.
Allt som är svart det tycker jag är vackert
för min lilla vän är sotare.


Hur:
Närvarande var jag, min handledare och fem barn i åldern 2,5 år.Vi befann oss i en stor lekhall där jag samlade alla barnen i en "pöl". Jag frågade barnen vad de trodde att jag var för något...jo ett litet tåg sa jag som skulle ge mig ut i vida världen och hoppades att någon skulle vilja lösa biljett och följa med på färden! Jag tuffade runt och sjöng "tinge linge linge linge tåget far ut i vida världen...". När jag kom till "se Albin se Albin...nu löser han biljett...osv" så sträckte jag ut handen och första barnet följde med mig i ett tåg. Andra sången var "Bom bom bom bom, låter stora trumman..." en trumma skickades runt och alla barn fick spela varsin gång till denna sången. Sist sjöng vi sången "Färgerna" och till denna fick barnen varsin marackas i olika färger där tanken var att det barnet med aktuell färg skulle spela när vi sjöng om den färgen.

Varför:
Alla tre momenten utmanar barnen att våga agera inför sina kompisar, även känna rytm och takt. I sista momentet vävdes färgerna in och turtagning samt uppmärksamhet. Lpfö98 (2010, s. 7) så står det bland annat att det är viktigt "Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik..."

Utvärdering:
Jag tyckte att jag fångade barnens intresse i början när jag var ett litet tåg och första momentet började bra. När andra barnet skulle följa med i tåget blev denne lite blyg och ville inte, tyvärr smittade detta av sig! Det slutade med att min handledare fick haka på och så fick tåget stanna där.Så här i efterhand funderar jag på hur jag skulle kunna ha gjort på annat sätt så att de inte kände sig så utpekade? Det kändes också som om lekhallen var onödigt stor och kanske lite otrygg.

Nästa sång däremot ville alla vara med på och att få trumma var jätte uppskattat, dock glömde de av att sjunga för de var så intresserade av trumman.Jag var förvånad över hur de flesta av barnen faktiskt trummade i takt till sången!När jag tog fram trumman och frågade "vad kan det här vara för något?"..."kan det vara en pall?" så visste barnen att det var en trumma och detta även om min trumma var personligt gjord och ganska färgglad och inte hade utseende som en typisk trumma.

Sista sången blev väl inte riktigt som jag tänkt mig eftersom alla barnen spelade till alla verserna men jag försökte uppmärksamma färgerna och vem som hade vilken färg osv. Barnen tyckte det var väldigt roligt att spela på marackas och sjöng med i sången eftersom den var bekant för dem sen innan. När samlingen var slut ville såklart inte en del av barnen lämna ifrån sig sina instrument (något jag inte tänkt på att förvarna om) vilket jag tänker göra nästa gång då jag kör samma samling i gen fast i ett mindre rum på avdelningen och med lite ändringar.

ANDRA GÅNGEN MED SAMMA AKTIVITET!

Ja som sagt, jag gjorde om samma aktivitet i gen efter några dagar men då i ett av rummen på avdelningen som var betydligt mindre. Jag samlade samma barn men tog med barnen i tåget i en annan ordning utefter personlighet (hur jag visste att de vågade). Denna gången följde alla barnen med i tåget och de som jag tyckte det var jätte kul! Kanske gjorde rumsstorleken att de kände sig mer trygga och att de varit med om samma aktivitet tidigare och visste vad som skulle hända!? De andra två sångerna gick på samma vis som förra gången men jag hade nu förberett barnen på att "efter denna sången skall ni få lägga ifrån er era instrument i korgen", vilket var kanon då alla lämnade. De pratade även denna gången spontant på eget iniativ om färgerna på instrumenten, även om det inte blev rätt alla gånger så var de medvetna om att de hade olika färger och vad de kunde heta.

Vfu & egen aktivitet!

Tjoho...vfu i dag med en egen planerad aktivitet, nämligen "Bockarna Bruse".

Vad

En sång och sago-samling med fem barn i åldern 2,5 år.

Hur

Jag samlade barnen i ett av rummen på avdelningen och tog fram min påse med Bockarna Bruse. Jag började med att berätta vem som var den lilla bocken Bruse, mellan bocken och den stora bocken. Jag visade trollet och förklarade i stora drag vad bockarna skulle göra (gå över bron för att äta gräs osv). Jag läste sagan först med stor inlevelse och med förställd röst, lilla bocken med pipig, ljus röst och stora bocken med mörk, mullrig röst osv. Sedan sjöng vi sången om Bockarna Bruse tillsammans två gånger.

Varför

Jag ville förmedla en handling av en saga på olika vis och förtydliga den med figurer. Vidare tyckte jag det skulle vara intressant att se hur barnen reagerade på röständringen. Jag ville även få in matematik och begrepp som liten, större, störst, under, över osv. I Lpfö98 (2010, s. 10) står att förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp".

Utvärdering

Det här var en rolig aktivitet att utföra och jag lyckades fånga barnen! Genom att först förklara vad det var för figurer och vad de skulle göra så tror jag att många av barnen lättare förstod handlingen än om vi direkt bara sjungit den tillsammans. Att sedan berätta den med sådan inlevelse och förstärka begreppen jag nämnt tidigare anser jag ger en större förståelse för innebörden av dessa begrepp. Jag märkte att jag fick med mig barnen för när jag läste STORA Bocken Bruse så sträckte något barn på sig och ett annat rynkade pannan som om det tog i, motsats effekt var det när jag läste om den lilla bocken då något barn sjönk i hop och höjde på ögonbrynen. Detta tyckte jag var lite häftigt att se. Alla barnen sjöng med båda gångerna och efteråt ville de gärna titta och leka med figurerna. De bearbetade vad de sett och knuffade trollet ner från bron.

Vår enkät!

Inledning:

Är musik viktigt i förskolan eller är det endast ett trevligt avbrott eller ett tidsfördriv i väntan på något annat? Enligt Jederlund (2002) kan vi genom att arbeta med musik, få in lärandeprocesser i barnens språk. Även Wiklund (2009) beskriver hur viktigt det är för barnen att få utveckla alla sina språk, då även de estetiska. Vidare menar författaren att barnen hittar sin identitet genom att få använda estetiska lärprocesser. Ämnet musik har alltså stor betydelse för barnens utveckling men hur ser pedagogerna på detta ämne och hur använder de sig av det tillsammans med barnen?

Bakgrund:

Begreppsförklaring:

Reliabilitet(1) handlar om pålitlighet, att om man går ut med samma undersökning igen så bör resultaten bli desamma.

Validitet(2) handlar om hur väl man mäter något, om det jag frågar efter är relevant för vad jag vill veta.

Signifikanstest är ett test av ett resultat och när värdet blir under 0,05 innebär det att resultatet är trovärdigt och att reliabiliteten är hög. Görs testet igen med samma enkät men till andra förskolor får även det resultatet ett likvärdigt signifikansvärde (Wahlgren 2005, s. 88).
Beskrivning av den undersökta gruppen:

Vårt syfte är att få veta hur musiken används i förskolor och hur pedagogerna ser på musiken, vi har valt att dela ut enkäter, som handlar om hur musik används i förskolan, i Borås kommun och kringliggande kommuner. För att få tillförlitlig information har vi gått ut med 40 stycken enkäter till pedagoger som arbetar i åtta olika förskolor. Enligt Trost (2007, s. 64) är det viktigt att alla pedagoger ska få samma förutsättning att fylla i enkäten därför lämnade vi ut alla enkäterna på morgonen och hämtade dem på eftermiddagen. Pedagogerna har olika utbildningar, har arbetat olika länge och arbetar med olika åldrar på barngrupperna och har även varierande storlekar på barngrupperna. Detta menar vi bidrar till att vår enkät har hög validitet. Förskolorna som vi har lämnat ut enkäterna på är där vi är eller har varit på verksamhetsförlagd utbildning, eller som vi på andra sätt har varit i kontakt med. Förskolorna är placerade både på landsbygd och i tätort, och barngrupperna är både flerspråkiga och enspråkiga.
Bortfallsanalys

Vi delade ut totalt 40 enkäter på åtta olika förskolor som pedagogerna fick fylla i, vi fick tillbaka 39 enkäter vilket betyder att vi fick ett bortfall. Detta anser Holfve-Sabel3 vara acceptabelt och att bortfall bör finnas med. På ett par frågor hade vi stora interna bortfall som vi misstänker bero på att de som svarade på enkäten missförstod eller misstolkade frågorna genom att de fyllde i flera svarsalternativ. Vi använde formuleringar som ”vanligast” och ”oftast” och syftade då på att den svarande skulle fylla i ett av svarsalternativen. På första frågan där vi hade stora interna bortfall skulle de svarande fylla i den vanligaste storleken på barngruppen vid en musikaktivitet, där hade 13 pedagoger av 39 svarande fyllt i mer än en angiven storlek på barngrupp. Andra frågan som vi hade stora interna bortfall på var där vi bad dem fylla i när musikaktiviteten oftast inföll om det var på morgon, förmiddag, lunch eller eftermiddag, där hade vi hela 16 bortfall vilket innebär att 41 procent av de svarande hade misstolkat frågan. Vi antar att frågan feltolkades på så sätt att pedagogerna istället fyllde i alla tider de använde sig utav musik under dagen. En annan fråga som vi hade ett ganska stort bortfall på, var där de skulle fylla i hur länge varje planerad musikaktivitet höll på, där hade vi ett bortfall på 15 procent på vilket motsvarar 6 svarande. Vi hade där fyra olika alternativ, och nu i efterhand har vi kommit på att vi skulle ha frågat efter hur länge varje planerad musikaktivitet höll på i genomsnitt för att på så sätt undvika missförstånd.

Etiska forskningsprinciper:
 
De fyra etiska forskningsprinciperna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).


Informationskravet är då vi informerar om projektet, vad som gäller och att deltagandet är frivilligt (Vetenskapsrådet, 2002). Vi informerade per brev varje pedagog om vårat projektarbete om musik i förskolan och utifrån det fick pedagogerna välja om de ville delta.


Med samtyckeskravet menas att varje individ har rätt att bestämma över sin medverkan, om de vill eller inte vill vara med (Vetenskapsrådet, 2002). Pedagogerna fick information om enkätens innehåll och de fick själva välja om de ville delta i studien.


Konfidentialitetskravet är att pedagogerna är anonyma och informationen förvaras oåtkomligt för andra (Vetenskapsrådet, 2002). Varje enkät var anonym då pedagogerna inte behövde skriva sina namn.


I nyttjandekravet påpekas att informationen vi samlat in bara får användas för forskningens ändamål i denna studie (Vetenskapsrådet, 2002). Materialet kommer inte att lämna Högskolan.

Resultat:

Vår inledande fråga i enkäten handlade om pedagogerna ansåg att musik i förskolan var viktigt eller inte. Resultatet visar att alla 39 pedagoger i förskolan anser att musik är viktigt. I vår sista fråga bad vi pedagogerna fylla i vad musik är för dem och hade då viktigt som ett alternativ. Det visade sig att åtta pedagoger inte kryssade i alternativet viktigt. De flesta pedagoger, 82 % ansåg att det fanns tillräcklig kompetens i arbetslaget för att arbeta med musik i barngruppen medan färre pedagoger, 64 % litade på sin egen kompetens. Nära hälften (41 %) av pedagogerna kan hantera ett instrument som till exempel gitarr eller piano.

(1) Holfve-Sabel, Mary-Anne Enkät och kvantitativ metod Högskolan i Borås den 7 mars 2011
(2) Holfve-Sabel, Mary-Anne Enkät och kvantitativ metod Högskolan i Borås den 7 mars 2011

(3) Holfve-Sabel, Mary-Anne Enkät och kvantitativ metod Högskolan i Borås den 7 mars 2011


Diskussion:

I Läroplanen för förskolan (Lpfö-98, reviderad 2010) står det under förskolans uppdrag:


”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.”(s.9)

Våra erfarenheter är att många pedagoger känner sig osäkra och okunniga inom ämnet musik, varvid de undviker eller begränsar de estetiska aktiviteterna med barnen. Vår undersökning visar att pedagogerna har en mindre tilltro till sin egen kompetens jämfört med arbetslagets kompetens. Att pedagogerna känner sig trygga i arbetslaget är en förutsättning för att arbeta estetiskt. Wiklund (2009) lyfter vikten av att barnen får möjlighet att ta del av olika estetiska uttrycksätt vilket bidrar till att barnen kan utveckla sin identitet.

I vår första fråga svarade alla 39 pedagoger att de ansåg att musik är viktigt i förskolan. I sista frågan var det 8 av 39 pedagoger som själva inte ansåg att musik är viktigt och därför inte kryssade i rutan ”viktigt”. Vår fråga löd ”Jag anser att musik är…”. De fick välja att kryssa bland tio olika alternativ vilka kunde upplevas som både positiva och negativ. Vi tolkade detta resultat som att även om pedagogerna själva inte menade att musik var viktigt så ansåg de att det var viktigt att arbeta med musik i förskolan. Vad vi egentligen ville få ut av denna frågan var hur pedagogerna anser att musik är för barnen. Vi skulle istället skrivit ” Jag anser att musik för barnen i förskolan är…”. Det kunde även varit intressant att lagt till ett utrymme för pedagogen att skriva ett eget alternativ. Av dessa tio alternativ så visade det sig att de flesta pedagogerna ansåg att musik är stimulerande, lugnande, lärande, viktigt och roligt. Vi gläds åt pedagogernas positiva syn på musik och vi ser fram emot att komma ut i verksamheten och få utvecklas vidare i detta område tillsammans med arbetslaget. Vi kan tydligt se i tabell 1, att Rim och ramsor, sång och lyssnande av cd-skiva är vanliga inslag i det dagliga arbetet med barnen. Detta stärks även av våra egna erfarenheter av exempelvis av Vfu (verksamhetsförlagda utbildning.)


Resultatet av vår enkät visar att de planerade musikaktiviteterna oftast pågår mellan 5 – 30 min, vilket överstämmer med våra egna erfarenheter. Vi anser att detta är en lagom tidsintervall för musikaktivitet för barnen i förskolan. Vi önskar att musiken ska vara ett större inslag i förskolan även i andra aktiviteter under dagen och Jederlund (2002) anser att om vi tänker och arbetar medvetet med musik så stimulerar det både barnens matematik och språkutveckling.

Vad vi kan utläsa från vår undersökning är att finns en stor spridning mellan förskolorna vad de gäller musiktimmar per vecka. Spridningen är från 1 timme till 12,5 timmar i veckan. Detta kan bero på att vissa pedagoger inte räknat med de spontana musikaktiviteterna som uppstår under dagen. För att få reda på om resultaten skulle bli detsamma om vi gick ut med samma enkät till några andra förskolor, gjorde vi ett signifikanstest på hur många timmar i veckan musik förekommer på de olika förskolorna. Vi fick fram ett genomsnitt på 2,9 timmar och signifikans värdet blev 0,043 och det innebär att resultatet är trovärdigt och att reliabiliteten är hög, samt om vi går ut med samma enkät igen skulle resultatet bli det samma (Wahlgren 2005, s. 88). Genomsnittet vi fick fram anser vi vara få timmar med tanke på hur många timmar barnen är i förskolan och med tanke på hur mycket barnen använder musik spontant genom att lyssna på cd skivor, barns spontansång och andra oplanerade musikaktiviteter.

41 procent av pedagogerna anser att de kan hantera ett eller flera instrument. Våra egna erfarenheter visar att pedagogerna sällan spelar instrument i barngrupp. En anledning till detta kan vara att brist på tillgång av instrument, men även att de ofta är en pedagog med mer erfarenhet till blir tilldelad ansvaret för musikspelandet, vilket resulterar i att dessa aktiviteter oftast uteblir då den ansvariga pedagogen inte är närvarande.

En klok man sa en gång…”Sjung hellre fel så det skvätter om det, än rätt så att det inte hörs” (Carlshamre, 2005). Detta menar vi gäller alla estetiska uttryckssätt.

Studiegrupper leder vald litteratur 2!

Hej!

Intensiv och innehållsrik dag i skolan i dag då alla studiegrupper har delat med sig av tips och ideer på lekar, sånger, danser och mycket mer som vi kan använda oss av tillsammans med barnen ute på förskolorna.

Första gruppen startade med en samlings-sång..."det är så härligt att va tillsammans..." bra för att skapa "vi-känsla" i barngruppen och kontinuitet. Vidare sjöng de sången"gullefjun", vilken var ganska svår och lång. Det kan då vara bra att först prata om innehållet i sången eller berätta den som en saga. Man kan också dramatisera den eller visa olika föremål för att visualisera och göra den ännu mer tydlig. Sedan sjöng gruppen " 5 små kycklingar hoppade i sängen"... jag tycker det kan vara bra att göra om texter lite och byta ord efter exempelvis tema. Ett annat exempel på en omgjord sång som gruppen presenterade var "var bor du lilla kyckling...i ett ägg"...så här gick den:

(Melodi: Var bor du lilla råtta?)
- Var bor du lilla kyckling? - I ett ägg. - Hur kom du ut ur skalet? - Genom dess vägg. - Vad heter då din mamma? - Hönan Rut. - Och din stolta pappa? - Tuppen Knut. - Vad gör du hela dagen? - Skojar mest. - Vad heter då din kompis som är bäst? - Han heter lilla Gullet gul som jag. - Vi leker alltid lekar varje dag.

Vår grupp hade årstidena som tema. Sanna och Marie började med att prata om vilka årstider som finns och vilka månader som hör till vilka årstider. Men först läste de en dikt och så fick de andra gissa vilket temat var, dikten gick så här:

JANUARI FROST OCH SNÖ, NÄVEN KALL OCH NÄSAN RÖD

FEBRUARI SLASK OCH REGN, PARAPLYET GER OSS HÄGN

MARS ÄR MOLN OCH VIND I DANS, LÄ FINNS INTE NÅGONSTANS

APRIL BLOMMOR KNOPPAS I APRIL, SNART SKALL LÄRKAN SLÅ SIN DRILL

MAJ SMÅ MJUKA VITA LAMM, I VÅR HAGE HOPPAR FRAM

 
JUNI LILJA ROS TULPAN, VI KAN PLOCKA HELA DAN

JULI ÅSKA KVAVT OCH HETT PLÖTSLIGT REGNAR DET EN SKVÄTT

AUGUSTIGÖRA RÄFSA HACKA KÖRA

SEPTEMBER ÄR OSS KÄR, GRANNA FRUKTER TRÄDEN BÄR.

OKTOBER ÄR DEN TID DÅ BARNEN SAMLA HASSELNÖTTERNA SOM RAMLA

GRÅ NOVEMBER BLÅSTEN TAR, ALLA LÖV SOM SITTER KVAR

DECEMBER KALL OCH MULEN MEN VAD GÖR DET ?

 -DÅ KOMMER JULEN

Fyra årstider placerades ut i fyra hörn, i form av runda papper i olika färg med årstidens namn på.  Vi skulle ställa sig vid den årstid vi fyllde år i och sedan fick vi räkna hur många som stod vid varje årstid, vilken hade flest, vilken hade minst antal osv. Vidare pratade de om hur man känner sig i de olika årstiderna...vintern kall osv. Viktigt är att tänka på hur vi presenterar de olika årstiderna och inte anta att alla tycker som jag eller förmedla negativa känslor om någon av dem. Sedan dansade vi till en skiva som heter "Cirkus hoppa lång" och en låt om alla årstiderna. Här skulle man dansa som man kände sig på våren, sommaren, hösten och vintern. 

I läroplanen för förskolan (Lpfö-98) står det under förskolans uppdrag att:


"Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens." (s.8)

Sist hade vi en massage-saga, jätte viktigt är då att barnen måste fråga sin kompis om den vill bli masserad, för det är inte alla som uppskattar det. Man får då gärna säga nej tack, inte i dag! Bra att tänka på är också att inte läsa för snabbt och att prata lugnt när man läser sagan. Kan också vara skönt att släcka ner i rummet. Med små barn kan man ta en saga som de känner igen..."imse vimse spindel" och göra rörelserna på ryggen. Så här gick vår saga: 

Det var en gång ett sommarland

där solen lyste varm och skön

och värmde alla blommorna och

träden, djuren och människorna.

Gör stora cirklar över hela ryggen.

En dag täcktes himlen av många stora,

tjocka moln. Så stora var molnen att

solen inte syntes mer.

Tryck med hela handflatan och vandra över ryggen.

Det började blåsa. Först lite grann och sedan

allt mer och mer. Det blåste upp till höststorm.

Träden vajade och bladen virvlade i vinden.

Låt fingertopparna stryka fritt som vinden över ryggen.

Det började regna. Regnet öste ner.

Det blev blött och stora vattenpölar överallt

som barnen hoppade i.

Trumma med fingertopparna över ryggen.

Sedan blev det kallare och vintern tog vid. Regnet

blev till snö. Mjuka snöflingor dalade sakta

till marken. Allting blev vitt och vackert

och det blev alldeles tyst.

Trumma lättare och långsammare.

Det enda man kunde se var en liten kissekatt

som klättrade upp...

och en till...

och en till som började spinna.

Vandra med två fingrar upp på ena sidan av ryggen till axeln. Upprepa andra sidan.

Klättra uppför ryggraden och nacken till huvudet. Cirkla med fingrarna i håret.

Där satt de tills vårsolen åter kikade fram och värmde upp jorden en gång till.

Stora cirklar över hela ryggen.

En annan grupp presenterade en lek som de kallade "katt och råtta", där en var katt och låg på golvet i mitten och endast vaknade när ett hårt slag på en trumma hördes. De andra var möss och hade olika sätt att ta sig fram på beroende på hur det spelades på trumman. Antingen skulle de smyga, hoppa eller springa snabbt. Alla som blev tagna blev katter och fick lägga sig tillsammans i mitten. Här kan man låta barnen själva få vara med och spela på trumman eller så kan man dela in barnen i olika grupper så som: smygmössen, springmössen eller hoppmössen och då får endast de röra sig som hör sitt ljud på trumman. Viktigt är då att byta grupper så att alla får prova allt och röra sig lika mycket. 


I läroplanen för förskolan (Lpfö-98) står det under förskolans uppdrag att:


"Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårig­heter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen." (s.7)

Vi gjorde även en lek där vi gick i en ring och turades om att rulla på en tärning som då visade olika sätt att ta sig fram på beroende på siffran. För att göra detta ännu tydligare för små barn kan tärningen visa bilder, och vill man göra det svårare kan man ha två tärningar och addera summorna...då måste man ha tolv olika sätt att ta sig fram på! Man kan antingen visa hur rörelserna ska se ut först så som exempelvis "robot" eller så så får barnen själva testa och komma på hur en robot rör sig. 


Vi har även dansat folkdans från andra länder vilket vi tyckte var väldigt svårt trots få röresler, vi kom fram till att barn ofta lär sig snabbare än oss och kanske har det att göra med att de inte är så hämmade eller har så mycket annat i tankarna hela tiden som vi vuxna? Kul att få in musik från andra kulturer!

En grupp välkommnade oss genom att en av dem var utklädd toll! Trollet tog var och en i handen och placerade ut oss i en ring på golvet, detta gjorde att alla blev sedda och fick ögonkontakt. Även denna grupp hade gjort om sånger så som "i ett hus i skogen slut, stora trollet tittar ut..." även en kanin och en älg var med och sjöng..."jag är en vanlig kanin" och "älgarna demonstrerar". Övergångarna mellan de olika sångerna flöt bra och det fanns en röd tråd...bra då det är lättare att hålla kvar barnens intresse. Härligt att dessa gruppmedlemmar vågade bjuda så på sig själva!

En annan grupp hade "dans-bingo". Vi fick alla en bingo-bricka med bokstäver på och ett hemligt litet kort med ett djur på samt djurets förts bokstav. Till musik fick vi dansa ihop med en kompis och efter att musiken tystnat hjälpas åt att hitta kompisens bokstav på sin egen bricka...musiken fortsatte och man dansade med en ny kompis tills någon fått bingo! Vi provade även att istället för att dansa försöka härma sitt djur så att kompisen kunde gissa vilket det var. Bra att samarbeta två och två samt att dansa med olika vänner (nödvändigt för att kunna få bingo!). 


I läroplanen för förskolan (Lpfö-98) står det under förskolans uppdrag att:


"Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter."(s.8)

Vad har jag då fått med mig från dagen aktiviteter?...förutom alla tips på roliga aktiviteter så är det viktigt att vara förberedd när man ska presentera något nytt för barnen, kunna text och melodi och så vidare. Detta gör annars att barnen också känner sig osäkra och att du som pedagog inte kan ha ögonkontakt utan måste hela tiden titta ner i ett häfte. Bjud på dig själv...endast dina egna hämningar sätter gränserna!!!

Andra VFU dagen!

Hallojsan!

I dag har jag varit ute på min andra VFU dag! Jag har varit på en småbarns avdelning med barn i åldrarna 10 månader upp till två år. Jag har ännu inte hållt i någon musikaktivitet själv men tänkte i dag kolla hur pedagogerna väver in musik under dagen spontant. Det första jag uppmärksammade var att pedagogerna var snabba att haka på när något barn visade intresse eller började sjunga på någon sång. Några barn skulle gå bort till lekhallen som låg lite längre bort i byggnaden...de skulle då hålla varandra på axlarna och gå som ett tåg dit. Pedagogen började då sjunga "tingelingelinge tåget går...." och barnen sjöng med allt efter som. Efter en stund i lekhallen var det ett barn som pekade på cd-spelaren och sa ...Bamse och på ett kick var bamsegympan i full gång och alla små skuttade och dansade tillsammans med oss pedagoger. Vidare under dagen började pedagogerna spontant sjunga eller dansa med något eller några barn som nästan alltid hakade på! Även ute lockade en pedagog två små frusna ett och ett halvt åringar att sjunga "imse vimse..." samt göra rörelser till, även detta var barnen med på och de förut lite gnälliga och frusna barnen var nu sysselsatta och glada.

De har på min förskola en sångsamling varje dag blandat med andra aktiviteter. En dag i veckan har de rytmik och en dag mini röris. Både cd-spelare och gitarr är framme för jämnan och jag upplever att pedagogerna ofta spontant använder sig av musik, sång och dans tillsammans med barnen! "Gubben i lådan" är en favoritlek som utövas flera gånger varje dag...då sätter sig ett av barnen i en låda med en filt över huvudet och de andra sjunger..."gubben i lådan vad har du för dig..." och så är det nästes tur!

I läroplanen för förskolan (Lpfö-98) står det under förskolans uppdrag:


"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande." (s.9)

Tema & röda trådar!

Det finns mycket saker att fira och uppmärksamma under ett år i förskolan/skolan, vi funderade lite på vad och kom fram till följande:

Jag tror att man som pedagog får fundera på vad som känns mest aktuellt att lägga fokus på i den barngrupp man har för tillfället.

När man skall dra igång ett tema tillsammans med barnen kan det vara bra att välja en tidpunkt på dagen där barnen är pigga och fokuserade. Antingen väljer pedagogerna ett tema där barnen sedan får fundera över vad de vill veta mer om, (kanske i form av en mindmapp). Ett sätt att presentera ett tema och väcka intresse kan vara (som Marie gjorde) att spela två låtar och låta barnen gissa temat, vad tänker de på och vad får de för accosiationer. Därefter kan barnen delas in små forsknings- grupper för att ta reda på mer efter intresseområde.

 I läroplanen för förskolan (Lpfö-98) står det under Utveckling och Lärande att:

"Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet."(s.11)

Man kan även börja med en mindmapp där barnens funderingar kring vilket tema de vill ha diskuteras. Viktigt är dock att ta reda på vad vill vi ta upp, vad vill vi veta mer om och hur ska vi ta reda på detta? Undersaktta inte barnens ideer!I Lpfö98 (2010) står under barns inflytande att förskolläraren ska ansvara för "att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll" (s. 12). Temat "Banan" kan till en början verka begränsat och tråkigt men kan visa sig leda till ett enormt brett arbete med många nya insikter och lärdomar. Marie berättade om ett banan-tematarbete som hon och en annan pedagog bedrivit tillsammans med en klass tre, vilket visade sig bli enormt lyckat och givande. Bland annat fick de veta att bananer igentligen är en ört och att de finns i många olika färger. Bananerna behöver en temperatur på ca 30 grader för att växa och må bra. Frakten, hanteringen, besprutningen och mycket mer forskades det om. Barnen fick dessutom laga banan-recept och sjunga banan-sånger, göra studiebesök och tillsammans med pedagogerna författa en bok om bananer..."En banans liv". Ensast fantasin sätter gränserna! Så länge barnen visar intresse och vill veta mer är det ju bara att köra på!

Vidare står det i läroplanen för förskolan (Lpfö-98) att förskolan skall sträva efter att varje barn:

"utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och k­ommunicera med andra,"(s.12)

Detta anser jag att barnen utvecklar när man arbetar med tema och i smågrupper där man tvingas lyssna på varandras åsikter och får argumentera för sina egna samt samarbeta!

Avslutningsvis diskuterade vi tema inför vårt musikprojekt som går av stapeln v.17! Mycket ideer och tankar, roliga förslag var det...ser fram emot detta arbete!

Att skriva texter!

Halloj!

I dag har vi analyserat låttexter tillsammans med Jörgen. Vi har utgått ifrån form och innehåll. Vi har tittat på långa och korta rader samt stavelser och klang i texten. Vi undersökte var betoningarna låg och var texten tog en vändning eller var mest intressant. Vi letade efter rim...börjerim, inrim eller slutrim. Vidare granskade vi texternas innehåll, vad handlade de om? Vad får man för känsla när man läser texten och är den berättande eller beskrivande?

( Hade kanske varit mer intressant om texterna var mer anpassade efter vårt kommande yrkesval! )

Vi kan tillsammans med barnen analysera texter för att skapa större förståelse för innehåll och handling. Även för att utöka ordförrådet samt klappa stavelser.

I läroplanen för förskplan Lpfö-98 står det under mål för utveckling och lärande att förskolan ska sträva efter att varje barn...

"utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa".(s.10)

Studiegrupper leder vald litteratur!

Hej!

Oj, oj i dag har varit en händelserik dag med mycket roligheter på schemat! Alla studiegrupper har lett olika aktiviteter med övriga kursdeltagare och mycket tips och ideer har vi samlat på oss!

Till att börja med har jag fått ett tips på hur man kan dela in barn i olika smågrupper. Man låter barnen dra varsin lapp ur exempelvis en hatt, på lapparna står det olika djur. Barnen skall sedan gå omkring och hälsa på varandra med sina djurs läten och när man hittar en kompis som låter likadant krokar man arm och hälsar vidare tills man blivit en liten grupp! Bra sätt att dela in barnen, där ingen känner sig orättvist behandlad!

En av grupperna i dag började med att presentera en stor, grön, snäll kompis...nämligen elefanten som inte kunde dansa i takt! (Bra sätt att väcka nyfikenhet hos barnen och fånga deras intresse!) Vi gick i ring runt elefanten och sjöng "Mors lilla Olle..." efter att sången var slut sa en av ledarna att nu var björnen trött och ville sova, varpå en av dem lade sig och sov mitt i ringen. Sedan började vi sjunga "Björnen sover..." Detta var en icke verbal instruktion, man vävde här in övergångarna mella de olika lekarna/sångerna! Smart när man riskerar att tappa barnens koncentaration pga för mycket instruktioner och information.



Vi diskuterade Maries "3- gånger regel", där man helt enkelt sjunger samma text tre gånger. Detta för att texten skall sitta och att alla skall hänga med i eventuella rörelser till. Man kan sjunga "lilla spindel" och "stora spindel"...och variera sig på så vis! När man presenterar nya moment för barnen är det bättre att vara övertydlig och inte skynda!

Vi skulle till en aktivitet välja instrument och ett tips är då att låta barnen välja ett allt eftersom något att pedagogens påståenden stämmer överens med barnet. Exempel..."alla som ätit gröt till frukost idag"...eller "alla som har något grönt på sig i dag"...osv Detta för att det inte skall bli kaos när alla skall välja samtidigt!

Vi fick gå omkring i rummet och spela på våra instrument till musik, vi skulle röra oss till musiken. När musiken stannade skulle vi antingen hitta någon med samma färg på instrumentet eller bilda en grupp med ett instrument av varje färg. I bland skulle vi hoppa till varandra eller smyga osv. Detta kan vara ett bra tillfälle att ge barnen inflytande och låta de bestämma hur alla skall förflytta sig.



En grupp hade temat "känslor". Vi sjöng en känslo-blues och till denna sången valde gruppen att visualisera känslorna med bilder på olika ansiktsuttryck. Detta blir väldigt tydligt för barnen och lättare att koppla ihop känslornas namn med hur man känner sig. Vi diskuterade även hur olika tempo passar till de olika känslorna...exempelvis ledsen och trött passar med ett lite långsammare tempo medan glad eller arg passar med ett snabbare!



Vi som förskollärare har fått lära oss att vi hela tiden måste argumentera och försvara vårt val av yrke. Samma gäller med ämnet estetik eller musik. Vi måste veta och kunna framföra vikten av detta ämne då vi blir ifrågasatta. Många tror att det bara är lek och inget viktigt för barnen mer än att det är roligt. Som ni sett ovan finns det oändligt mycket man kan göra med barnen när det gäller estetik. Årstider, färger, matematik, känslor, samarbete, språket och mycket mycket mer! Så många ämnen och så mycket barnen utvecklar genom dessa sånger och lekar mm.

 Följande står i läroplanen för förskolan Lpfö-98:

"Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande." (s.6)

Vi anser att vi genom att arbeta mycket med musik i förskola/ skola förebygger exempelvis åtgärdsprogram längre fram i barnens utveckling.